De senaste sex månaderna (fram till 20 mars) har visserligen läkemedelsfonder utvecklats lite mindre dåligt än de flesta andra populära typer av aktiefonder. Globalfonder har i snitt backat 18 procent på sex månader, Europafonderna 19 procent, Asien- och Östeuropafonder är ned 22 procent, IT-fonderna har tappat 23 procent, Sverigefonderna minus 24 procent och Kinafonderna har rasat hela 36 procent.
Så minus 16 procent i kategorin ”Branschfond, läkemedel” på sex
månader är ganska bra relativt andra typer av aktiefonder. Men det är långt ifrån den typ av revansch jag hoppades på – en omvärdering av den typ som skedde år 2000 när globalfonderna backade 4 procent, medan läkemedelsfonderna steg 48 procent.
Allt dras med nedåt
En förklaring kan vara att börsraset de senaste månaderna har mer gemensamt med nedgången sommaren 2002 än omvärderingen hösten 2000. När placerarna blir mer pessimistiska om framtiden för vissa branscher (IT under hösten 2000, finans under sommaren 2007), då flyttas pengar till aktier i andra branscher – vilket ibland gynnar läkemedel. Men under sommaren 2002 och första kvartalet 2008 har istället allt dragits med av raset.
Under de tre första veckorna av 2008 såg det annorlunda ut. Läkemedelsaktier var då vinnare när de flesta andra aktier rasade, men under den inbromsning av börsraset som skedde efter de två kraftiga räntesänkningarna i USA 22 och 30 januari (”federal funds rate” sänktes då sammanlagt från 4,25 till 3,0 procent) försvann större delen av det försprånget. Och hittills under mars har läkemedelsaktier backat lika mycket som världsindex.
Beroende av dollarn
Lägre räntor har dock bidragit till en svagare dollar. Och en orsak till att läkemedelsaktier backat så mycket i värde det senaste halvåret är att branschens intäkter till stor del är i USA-dollar. Dels är många av de största bolagen amerikanska, dels sker en stor del av försäljningen i USA. Det sistnämnda betyder att även de stora läkemedelsbolagen i Europa får se sina vinster minska när dollarn försvagas.
Ett annat skäl till att allt dragits med nedåt i börsraset de senaste månaderna är rimligen en ökad oro att vi nu ser början på en långvarig global lågkonjunktur. Om svackan i världsekonomin skulle bli betydligt längre än den milda försvagningen under 2001-2002, så slår det mot nästan alla typer av börsföretag eftersom lägre tillväxt och högre arbetslöshet ger minskad konsumtion över hela linjen. Tidigare hoppades många på en ”superkonjunktur” där omvandlingen av Kina och andra tillväxtländer skulle lyfta hela världsekonomin. Resten av världen skulle klara sig utan USA. Nu hotar dock högre inflation att tvinga fram en inbromsning även i de länder där tillväxten tidigare varit högst.
