Just nu är oron om framtiden extra stor. Experter som uttalat sig om USA:s ekonomi de senaste veckorna verkar överens om att det kommer en avmattning under fjärde kvartalet och första halvan av 2008. Däremot är experterna inte överens om hur djup nedgången blir.
Olika nyheter från USA dominerar den internationella rapporteringen om ekonomi och aktiemarknad. I ett massivt flöde av statistik och nyheter är det svårt att gallra och avgöra vil
ka nyheter som är har störst betydelse. Men jag tycker att statistiken för inflationen, bostadspriser och konsumenternas framtidstro är avgörande, mer om detta nedan.
Dessutom är det svårt att veta hur stor avmattning i ekonomin som redan är ”diskonterad” (inräknad i dagens aktiekurser) och hur mycket olika branscher faktiskt kommer att drabbas. USA-aktier har redan varit förlorare globalt sett varje år de senaste 6 åren. Kanske räcker det?
Emot New York
Det som främst talar emot att investera i USA-aktier just nu är att majoriteten aktiekurser fortfarande är höga i ett längre historiskt perspektiv, vilket främst beror på att många branscher i amerikanskt näringsliv fortfarande rapporterar rekordhöga vinster. Undantag som byggbranschen, biltillverkare och banker har fått se sina aktiekurser backa brant i år, men amerikanska börsindex som S&P 500 och Nasdaq Composite är fortfarande på plus sedan årsskiftet räknat i dollar.
I bakgrunden finns flera i längden ohållbara obalanser i amerikansk ekonomi. Under många år har kurvorna pekat uppåt för det amerikanska folket, genomsnittlig förmögenhet har ökat kraftigt (främst tack vare stigande bostadspriser) och den privata konsumtionen som andel av total BNP har nått nya rekord (vilket givit brant ökad import till USA och lyft tillväxten i Kina och andra exportländer).
Men bakom de senaste årens uppgång finns rekordlåga räntor under perioden 2002 till 2005, för att stimulera ekonomin efter att IT-bubblan sprack. Låga dollarräntor var möjliga eftersom ökad konkurrens från Kina och andra exportländer i Asien gav lägre priser på många varor, samtidigt som dessa länder investerade ökade valutareserver i dollar. Effekten är att det inhemska sparandet har upphört, i stället betalas investeringarna med pengar lånade från utlandet. Spegelbilden är underskott i bytesbalansen och underskott i statsbudgeten.
Vändpunkten
Men nu har USA drabbats av en lånekris, som ingen vet hur långt den smittar av sig. Vändpunkten var troligen i början av år 2007 när bostadspriserna i många delar av USA började falla och därmed blev dessa hus och lägenheter inte längre tillräckliga säkerheter för lånen. Stigande räntor gör samtidigt att allt fler inte har råd att betala, särskilt de som köpt en extra bostad för att spekulera i stigande priser.
När antalet osålda bostäder brant ökat är det först byggbranschen och närliggande branscher (mäklare, heminredning, vitvarutillverkare) som har drabbats. Därefter kom bolåneinstitut och banker.
Nu är frågan hur mycket fallande bostadspriser kommer att påverka övrig konsumtion negativt. En tydlig positiv effekt har synts när bostadspriserna steg och många lånade mer på sin bostad för konsumtion – så den omvända effekten verkar trolig. Men hur stor blir åtstramningen? Ingen vet ännu.
USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) håller nästa möte den 11 december. Börsmäklarna i New York hoppas på höstens tredje räntesänkning, men uttalanden från ledamöter de senaste dagarna om vikten av att bekämpa den stigande inflationen gör beslutet osäkert.
Enligt Feds experter har den uthålliga tillväxten i USA minskat och är numera 2,5 procent per år – stiger tillväxten över 2,5 procent realt så ger det enligt Fed högre inflation på sikt. Just nu är risken för ökad inflation i USA extra hög eftersom stigande energipriser och fallande dollar har urholkat köpkraften – därmed behövs framöver ett par år med låg tillväxt.
För New York
Samtidigt är det inte alls självklart att resten av världens aktiebörser klarar sig bättre om det blir en djup försvagning av USA:s ekonomi, även om många optimister hoppas på det. Historiskt har beroendet av världens största ekonomi varit mycket stort. Ändå visar börsutvecklingen under hösten att många placerare hoppas att tillväxtmarknaderna ska lyckas med en ”frikoppling” och fortsätta uppåt trots avmattning i USA. Men uppgången i många länder är kopplad till stigande råvarupriser, en utveckling som kanske passerat toppen. Dessutom har aktiekurserna i New York som sagt utvecklats sämre än världsindex sex år i rad (när alla aktiekurser räknas om till dollar), vilket gör att värderingen där nu är mer realistisk.
Avgörande kan vara att många av de stora multinationella företag som är noterade i New York historiskt redovisat betydligt stabilare vinster, både jämfört med småbolag och jämfört med börsföretag i Europa och Asien. Det tycker jag är ett starkt argument för att om USA drar med sig resten av världen ned i en global lågkonjunktur, så kan New York-börserna ändå utveckla sig bättre än världsindex – i betydelsen falla mindre än snittet.
