Även räknat ett halvår bakåt är utvecklingen ungefär lika dyster: Japanfonder har backat 14 procent, USA-fonder har backat 12 procent, medan Europafonderna backat 9 procent (alla tre omräknat i svenska kronor). En så stor nedgång sedan i maj visar att stämningen på aktiemarknaderna har ändrats. Globalt är förklaringen rimligen kreditkrisen som spred sig från USA i augusti och därefter en ökad oro att fallande bostadspriser först ger minskad amerikansk konsumtion, som i sin tur ger en avmattning globalt.
För Tokyobörsen finns dock ytterligare förklaringar till en mer skeptisk inställning: En är att förvaltare av Asienfonder allt mer har lockats att placera på andra börser i regionen, särskilt de som dragits med uppåt av det stora intresset för investeringar i Kina.
En mindre uppenbar förklaring är byggbranschen har tvingats skjuta upp starten av många projekt på grund av nya regler i Japan för att säkerställa att nya hus klarar jordbävningar. Effekten är så stor att den givit minskad BNP i Japan under andra kvartalet.
Till det kommer politiska problem. 53-årige Shinzo Abe blev premiärminister hösten 2006 och bildade en ny regering, men i våras orsakade de flera skandaler vilket gav en dramatisk förlust för regeringspartiet LDP i valet till överhuset den 29 juli. I september avgick Abe, två dagar efter att ha levererat höstens regeringsförklaring. Hans efterträdare, 71-åringen Yasuo Fukuda, är en veteran inom LDP och ses som ”tråkig men kompentent” enligt The Economist. Effekten på Japans ekonomi är främst att nödvändiga reformer försenas.
Ljusglimtar
Den senaste veckan har det dock kommit några positiva nyheter. BNP i Japan steg enligt preliminära siffror 0,6 procent under tredje kvartalet (motsvarande en årstakt på 2,6 procent). Exporten steg också oväntat kraftigt. Knepigt är dock balansgången för valutakursen – yenen har varit svag de senaste åren, vilket gynnat export, men skulle optimismen om Japans framtid öka kommer rimligen yenen att stärkas. En starkare valuta är positivt för svenska Japanfonder, men påverkar samtidigt exporten från Japan negativt.
De japanska börsföretagens vinster och marginaler har trendmässigt ökat de senaste åren, samtidigt som aktiekurserna under 2006 och 2007 har vänt nedåt. Det gör att direktavkastningen (utdelningar i relation till aktiekurser) har stigit till i snitt 1,5 procent enligt Financial Times. Det är fortfarande en låg direktavkastning med svenska ögon, men ändå något högre än 10-årsräntan i Japan, som just nu bara är 1,46 procent per år. Tidigare när direktavkastningen överträffat långräntan i Japan så har det följts av börsuppgångar.
Japanerna själva behöver köpa
Men för en verklig börsuppgång i Japan krävs att japanerna själva börja tro på framtiden och köper aktier i japanska börsbolag. Under de senaste åren har utländska investerare ökat sin andel av Tokyobörsen, medan inhemska ägare netto har sålt. Delvis beror det på minskat korsägande, men framför allt på att japanerna hellre har investerat utomlands.
Här finns en brist på logik. En djupare analys visar att japanska företag ofta har bra möjligheter att dra nytta av hög tillväxt i resten av Asien, eftersom Japan med god tillgång på kunskap och kapital på många sätt kompletterar snarare än konkurrerar med övriga länder i regionen.
Jag är ändå ganska skeptisk till att en japansk aktieboom är möjlig framöver. Inledningen på den globala högkonjunkturen, från 2003 till slutet på 2005, gav en brant uppvärdering. Men trots fortsatt goda tider under 2006 och 2007 har Tokyobörsen inte alls lockat spekulanterna, så 2008 lär det inte bli lättare när USA-ekonomin saktar in och aptiten på risk globalt sett troligen minskar. Samtidigt är det mycket möjligt att Japanfonder kan överträffa andra typer av aktiefonder framöver, dels eftersom Tokyobörsen tillhör de som ofta går sin egen väg, dels därför att aktiekurserna här inte alls har hängt med världsindex uppåt de senaste två åren.
