Men dessförinnan var rangordningen till stor del omvänd, läkemedel och bioteknik var bäst. Under fem år från 31 juli 1997 steg läkemedelsfonder i snitt 57 procent och bioteknikfonder steg 70 procent. Totalt sett var avkastningen noll för branschfonder under denna period (även om de flesta först steg kraftigt i knappt tre år, fram till våren 2000, och sedan föll brant i drygt två år). Och fondindex för ”Ny teknik”, ”Energi” och ”Kommunikation” backade mellan 12 och 30 proce
nt.
En viktig förklaring till att aktier i läkemedelsbolag utvecklades mycket bättre på slutet av 1990-talet var att börserna i New York då steg mer än i resten av världen, och branscherna läkemedel och bioteknik domineras av stora amerikanska bolag. De senaste fem åren har istället USA-aktier varje år utvecklats sämre än världsindex. Dessutom steg USA-dollarn brant fram till hösten 2001 då den nådde 11 kronor, för att sedan under de senaste fem åren backa till strax under 7 kronor.
Känsliga för politiska beslut
Dessutom har förstås utvecklingen inom branschen påverkat aktiemarknadens värdering av framtiden för bioteknisk forskning och läkemedelsförsäljning. Avgörande är politiska beslut som gäller både villkoren för patenträttigheter, tillstånden för nya läkemedel, konkurrensen från andra läkemedel och samhällets kostnader för läkemedel. Risken är därför stor att ett politiskt beslut gör att en eller flera läkemedelsaktier plötsligt kraschar.
Utveckling av nya läkemedel har blivit allt dyrare för läkemedelsföretagen, på grund av krav på omfattande och långvariga tester, så när de lyckas få fram ett nytt läkemedel behöver de försöka behålla sina patent så länge som möjligt. Tidigare har det funnits goda möjligheter att förlänga patent genom att utvecklas nya varianter på befintliga läkemedel, men myndigheterna har börjat ställa hårdare krav. Konkurrensen från kopior har därför hårdnat, vilket ger lägre priser och pressar vinsterna totalt sett. Nästa problem är att det har blivit svårare att få tillstånd, både för nya läkemedel och att behålla tillstånd för gamla läkemedel. Hårdare krav på vetenskapliga bevis och minskad tolerans för negativa biverkningar ökar riskerna för motgångar.
Störst inverkan har dock politiska beslut om ändrade regler för statlig bekostnad av läkemedel. I Sverige har vi subventioner av de flesta receptbelagda läkemedel, men nya regler som säger att läkaren ska välja det billigaste alternativet som fungerar. I USA pågår sedan länge en politisk debatt, till exempel om att beskära rätten till dyra läkemedel och att ta bort regler som hindrar parallellimport (när samma läkemedel säljs billigare i andra länder).
Dags för revansch?
Historiskt har läkemedelsfonder klarat sig bäst när övriga typer av aktier backat kraftigt på grund av konjunkturnedgång eller krig. Ett tydligt exempel är utvecklingen hösten 2000.
De mindre börsnedgångar som inträffat de senaste två åren har dock inte visat detta mönster, istället har läkemedelsfonderna dragits med nedåt ungefär lika mycket som andra typer av aktiefonder. Det kan bero på att orsakerna till ökad oro på aktiemarknaden de senaste två åren istället har uppstått på andra områden (ökad inflation, ändrade valutakurser, ökade kreditförluster) där branscherna läkemedel och bioteknik inte har någon fördel.
Men den senaste månaden har allt fler signaler kommit att USA-konjunkturen bromsar in snabbare än väntat. Senast i går kom statistik som visar att konsumentförtroendet i USA under augusti noterat den största nedgången på två år och att bostadspriserna fortsätter att falla. Protokollet från Feds möte den 7 augusti offentliggjordes också i går och visar att centralbankens experter blivit mer oroade av risken för en kraftig inbromsning av den privata konsumtionen.
Skulle de senaste månadernas tendens till en brantare inbromsning i USA stärkas, så verkar det rimligt att läkemedel och bioteknik åter tar revansch. Skulle centralbanken Fed välja att börja sänka även sin styrränta vid mötet den 18 september är det en tydlig signal, som kan bli startskottet.
