De senaste tio åren är det främst två typer av aktiefonder som delvis har gått sin egen väg: Japanfonder och läkemedelsfonder. Båda finns sedan länge med i Morningstars förslag på PPM-portföljer, just för att försöka ge bättre balans om den breda aktiemarknaden drabbas av ett börsras.
Läkemedelsfonderna var vinnare under 1990-talet och bevisade även sina kvalite
ter vid seklets slut. När flertalet andra typer av aktiefonder föll brant under hösten 2000, så steg istället läkemedelsaktierna i snitt 48 procent. Även år 2001 stod de emot börsnedgången bra. Men därefter har läkemedelsfonder varit en besvikelse, med klart lägre avkastning än snittet nästan varje år.
Enda undantaget är år 2005, då dollarkursen återhämtade sig brant och eftersom majoriteten av branschens aktier och mycket av försäljningen finns i USA så gav det bra draghjälp. 2006 blev dock en ny besvikelse, för under börsoron i maj drogs läkemedelsaktierna med nedåt och trots en återhämtning tredje kvartalet så slutade året på minus.
Under de första fyra månaderna 2007 har läkemedelsfonderrna enligt Morningstars nya Fondindex klättrat 5 procent och därmed i snitt tagit igen förra årets nedgång. Men genomsnittet bland aktiefonder är bättre och högriskfonder fortsätter att utvecklas bäst.
Politiska beslut
Förklaringen till de stora skillnaderna i utveckling är rimligen att vanliga aktiefonder främst påverkas av konjunktur och vinstutveckling, medan läkemedelsfonder är betydligt mer beroende av politiska beslut. Dessa politiska beslut gäller både villkoren för patenträttigheter, tillstånden för nya läkemedel, konkurrensen från andra läkemedel och samhällets kostnader för läkemedel. Risken är därför stor att ett politiskt beslut gör att en eller flera läkemedelsaktier plötsligt kraschar.
Utveckling av nya läkemedel har blivit allt dyrare för läkemedelsföretagen, på grund av krav på omfattande och långvariga tester, så när de lyckas få fram ett nytt läkemedel behöver de försöka behålla sina patent så länge som möjligt. Tidigare har det funnits goda möjligheter att förlänga patent genom att utvecklas nya varianter på befintliga läkemedel, men myndigheterna har börjat ställa hårdare krav. Konkurrensen från kopior har därför hårdnat, vilket ger lägre priser och pressar vinsterna totalt sett. Nästa problem är att det har blivit svårare att få tillstånd, både för nya läkemedel och att behålla tillstånd för gamla läkemedel. Hårdare krav på vetenskapliga bevis och minskad tolerans för negativa biverkningar ökar riskerna för motgångar.
Störst inverkan har dock politiska beslut om ändrade regler för statlig bekostnad av läkemedel. I Sverige har vi subventioner av de flesta receptbelagda läkemedel, men nya regler som säger att läkaren ska välja det billigaste alternativet som fungerar. I USA pågår sedan länge en politisk debatt, till exempel om att beskära rätten till dyra läkemedel och att ta bort regler som hindrar parallellimport (när samma läkemedel säljs billigare i andra länder).
Omvärdering kommer
De senaste 5 åren har läkemedelsfonder varit en besvikelse. Fondindex fram till 30 april visar att den genomsnittliga aktiefonden stigit 50 procent sedan våren 2002, medan läkemedelsfonderrna i snitt backat 4 procent och bioteknikfonderna har backat 2 procent. Bland 84 fondindex för aktiefonder är det bara tre kategorier USA-fonder och Taiwanfonder som har utvecklats sämre.
Det verkar rimligt att en omvärdering kommer, förr eller senare. Med tanke på att den nuvarande börsuppgången varit obruten fyra år i sträck verkar det rimligt med ett trendbrott ganska snart.
Fast de annorlunda risker jag påpekade inledningsvis har inte försvunnit. Det största hotet är nog förslag om drastiska reformer i USA för att minska samhällets kostnader för läkemedel. Men dessa hot är rimligen redan till stor del medräknade i dagens aktiekurser.
