Dessa goda nyheter har även hjälpt USA-fonderna, som i snitt stigit 4 procent hittills i år (fram till 12 februari), även om merparten av uppgången beror på att dollarn har stärkts 3 procent mot kronan. I ett 5-årsperspektiv ligger dock amerikanska aktier långt efter, då USA-fonderna fem år i rad har givit sämre avkastning än genomsnittet för övriga aktiefonder.
Högre tillväxt, tillfälligt
Den ekonomiska tillväxten i
USA, mätt som ändrad BNP, tog ny fart under fjärde kvartalet och ökade enligt preliminära beräkningar från 2,0 till 3,5 procent (omräknat i årstakt). Delvis beror ökningen på ovanligt varmt väder under november och december, som ökar både produktion och konsumtion. Varmt vinterväder betyder bland annat att fler människor får arbete, människor shoppar mer och fler husbyggen påbörjas. Men det är en tillfällig uppgång av den ekonomiska aktiviteten, som följs av motsvarande minskning.
En liknande – men omvänd – effekt inträffade förra vintern. Då drabbades USA först av orkaner under hösten 2005, som påverkade ekonomin negativt under fjärde kvartalet. Därefter var vädret rekordvarmt under januari, jetströmmar som flyttat sig längre norrut än normal gjorde att januari i snitt var 3 grader Celsius varmare än i december och i snitt 5 grader varmare än det historiska genomsnittet för månaden de senaste hundratio åren. Därmed blev den ekonomiska tillväxten bara 1,8 procent under fjärde kvartalet 2005, hela 5,6 procent under första kvartalet 2006, men bara 2,5 procent under andra kvartalet 2006.
Om samma mönster inträffar efter värmeböljan under fjärde kvartalet 2006, så kommer BNP-tillväxten att minska kraftigt första kvartalet i år. Intressant är också att uppsvinget av varmt väder blev betydligt svagare senaste gången, vilket kan vara ett tecken på att delar av ekonomin har tappat fart. Samtidigt finns positiva faktorer, till exempel är oljepriserna något lägre än under större delen av 2006, vilket ger tillskott till övrig konsumtion.
Husbubblan tappar luft
Inbromsningen i byggsektorn pågår dock fortfarande och har långt kvar. Bakgrunden är att villapriserna och försäljningen av nybyggda bostäder i USA nådde en topp i början av 2006. Därefter har höjda räntor minskat intresset, samtidigt som ett överdrivet utbud har ökat på lagret av osålda hus. Enligt Morgan Stanley har dock inbromsningen bara börjat, av de 810.000 nya jobb som skapades i byggbranschen under åren 2001 till och med 2005 har ännu bara 14 procent försvunnit.
Vi svenskar vet dessutom av erfarenheten från vår prisnedgång 1992-1993 att effekten på resten av ekonomin när en ”husbubbla” tappar luft är mycket stark. Kanske kan USA klara sig bättre, men rimligen kommer ändå en tydlig minskning av den privata konsumtionen de närmaste två åren. Övriga delar av ekonomin kommer att reagera och om efterfrågan på varor och tjänster ser ut att försämras så kommer företagens investeringar att följa med nedåt.
