Kongressvalet i USA i november kan bidra till ökad oro, eftersom läkemedelsbranschen är starkt beroende av politiska beslut. Varje gång det är val i USA blommar diskussionen om de höga sjukvårdskostnaderna
upp, men i praktiken har industrin hittills fått behålla sina vinster. Kostnaderna för det amerikanska samhället är dock på väg att bli ohållbara i takt med att befolkningen åldras, så den politiska risken finns kvar.
Under år 2005 fick läkemedelsfonderna viss revansch, efter tre dåliga år, de fonder som säljs i Sverige steg i genomsnitt 29 procent. Till stor del beror uppgången på att svenska kronan försvagades och dollarn stärkts, men jämfört med övriga amerikanska aktier var branschen ändå bland vinnarna. En återhämtning var rimlig, för vinstutvecklingen i branschen har varit god de senaste fem åren, betydligt bättre än aktiekursernas utveckling. Om det visar sig att de politiska hoten i USA mot läkemedelsföretagens vinster inte förverkligas fullt ut, så kan läkemedelsaktier alltså fortsätta ta revansch.
Tänk dock på att det är stor skillnad mellan olika typer av läkemedelsfonder. Även om de största läkemedelsbolagens aktier har haft en trög utveckling, så har till exempel många av de små bioteknikaktierna varit både kursraketer och förlorare. För att förtydliga detta har Morningstar en egen kategori för bioteknikfonder. Du som hoppas på en någorlunda stabil avkastning framöver ska alltså hålla dig till fonder i kategorin ”Branschfond, läkemedel”. Fonderna i kategorin ”Branschfond, bioteknik” har ofta ett historiskt risktagande (mätt som standardavvikelse de senaste fem åren) som är dubbelt så hög som hos de fonder som främst investerar i de största läkemedelsbolagen.
Olika typer av risk
En växande risk är att forskning och utveckling av nya läkemedel har blivit allt dyrare för läkemedelsföretagen, så när de lyckas få fram ett nytt läkemedel behöver de försöka behålla sina patent så länge som möjligt. Tidigare har det funnits goda möjligheter att förlänga patent genom att utvecklas nya varianter på befintliga läkemedel, men myndigheterna har börjat ställa hårdare krav. Konkurrensen från kopior har därför hårdnat, vilket ger lägre priser och pressar vinsterna totalt sett.
Nästa problem är att det har blivit svårare att få tillstånd, både för nya läkemedel och att behålla tillstånd för gamla läkemedel. Hårdare krav på vetenskapliga bevis och minskad tolerans för negativa biverkningar ökar riskerna för motgångar. Störst inverkan har dock, som sagt, politiska beslut om ändrade regler för statlig bekostnad av läkemedel. I Sverige har vi subventioner av de flesta receptbelagda läkemedel, men nya regler som säger att läkaren ska välja det billigaste alternativet som fungerar. I USA, som är den klart största marknaden för läkemedel, pågår sedan länge en politisk debatt om detta.
