Aktiebörserna i Europa föll kraftigt i mitten av maj och därefter har utvecklingen varit orolig, med flera dagar med tvära kast. På en månad fram till 8 juni är nedgången 10 procent, räknat i svenska kronor. De flesta Europafonder är nu tillbaka på samma nivå som vid årsskiftet, men det betyder att föregående tre års branta värdeökning fortfarande är intakt.
Helt klart är att aktieplacerare världen över nu är betydlig mer nervösa än i början på maj, det syns på de stora dagliga rörelserna och på att reaktionerna på små nyheter ofta är överdrivet stora. Sanningen är att det saknas någon stor nyhet som är ens i närheten för att förklara börsnedgången, särskilt i Europa där det ekonomiska nyhetsflödet främst har varit positivt.
Stigande räntor orimlig orsak
Ett försök till förklaring är att rädslan för stigande räntor har ökat, vilket under några veckor gjort gårdagens räntebeslut hos den europeiska centralbanken till riktmärke. Beslutet blev en höjning med 0,25 procentenheter till en styrränta på 2,75 procent. Men ärligt talat så är det helt orimligt att tidpunkten för en ändring av den korta räntan på en kvarts procent skulle påverka aktiekurserna mer än 30 gånger mer. Att de korta räntorna är på väg upp även i Europa och Japan, efter en period med rekordlåga räntor, det har dessutom varit en uppenbar trend i åtminstone ett halvår (se ”Högre tillväxt och högre räntor”, länk ovan till höger). Den exakta tidtabellen för åtstramning i Europa har inte varit känd, men långsiktiga placerare borde rimligen fokusera på trenden snarare än detaljerna.
Rekordlåga räntor under flera år har dock gjort att allt fler placerare har lockats att investera mer i placeringar med hög risk, i takt med att den förväntade avkastningen från ”tråkiga” aktier i industriländerna backat. Flödet av pengar har gått till bland annat råvaror, tillväxtmarknader och olika typer av derivat (optioner, terminer och liknande). Tillgångar på dessa marknader har stigit kraftigt i värde, vilket tillsammans med ökad efterfrågan på en mängd varor och tjänster har ”smittat” av sig tillbaka till de etablerade marknaderna i Europa och USA. De nya redovisningsreglerna IFRS innebär dessutom att även orealiserad värdestegring på marknadsnoterade tillgångar räknas som vinst, vilket ger en ”multiplikator” som även slår åt andra hållet om högriskplaceringar faller i värde.
Små nyheter räcker
Därmed behöver inte att spekulanternas förväntningar på marginalen ändras till en djup lågkonjunktur, det räcker med att framtidsbilden blir något mindre ljus. Något högre räntor än tidigare väntat, plus något lägre ekonomisk tillväxt, räcker för att börsföretagens vinster inte ska nå tidigare prognoser. Lägg därtill att många placerare, till exempel amerikaner som köper Europafonder, har rimligen har mycket svag kunskap om den faktiska utvecklingen. Investerare som har köpt enbart för att ”momentum” uppåt varit starkt, de kan sälja med lika lite kunskap. Detta förstärker aktiebörsernas svängningar.
Slutligen finns det numera gott om professionella aktörer, både hedgefonder och egen handel hos börsmäklare, som tjänar pengar på att förstärka rörelser på aktiemarknaden. De säljer under nedgångar och köper tillbaka under uppgångar, antingen aktivt för att de tjänar på att ligga först i flocken eller passivt för att täcka andra positioner. Små nyheter som startar en rörelse, tillsammans med flera typer av placerare som förstärker rörelserna, räcker alltså för att ge den typ av börsnedgångar i Europa som vi har sett den senaste månaden.
Brant nedgång till bastrenden
Fast detta bevisar inte alls att aktiekurserna för en månad sedan var mer rätt än dagens. Min analys är att aktiekurserna fortfarande ligger över den långsiktiga bastrenden. Mina argument skrev jag om för drygt en månad sedan (”Brant nedgång till bastrenden”, länk ovan till höger).
