Under början av 2006 har börsuppgången i Europa fortsatt att vara brant. Vinnare under januari bland de större marknaderna är Frankrike och Tyskland, bland de mindre länderna Grekland, Norge och Österrike. Positiva nyheter från Tyskland är rimligen en viktig förklaring, eftersom svag tillväxt i den tyska ekonomin tidigare har sänkt förväntningarna på Europa.
Fondförvaltarna bevakar nu spänt de undersökningar som försöker ligga före konjunkturutvecklingen. Index som baseras på intervjuer med inköpschefer är populära, eftersom företagens tidigt reagerar på ökad efterfrågan och minskade lager. Signalerna under januari är att tillväxten i Tyskland tagit rejäl fart, stimulerad av ökad export och ökade marknadsandelar för tyska företag.
Låga räntor på väg upp
En orsak till att BNP-tillväxten äntligen ökar är rimligen att räntorna i Europa nu varit rekordlåga ända sedan slutet på år 2002. Sedan sommaren 2003 har centralbanken ECB hållit sin styrränta på 1 procent och först nu i december kom den första höjningen till 1,25 procent. Under resten av 2006 kommer dock troligen en serie höjningar av den korta euroräntan.
Åtstramningen av penningpolitiken beror inte främst på oro över ökad inflation, även om stigande oljepriser bidragit till något högre prisökningstakt. Främst handlar höjningen om att räntorna i Europa på sikt behöver återvända till en mer normal nivå, både för att undvika onödig stimulans och för att skapa handlingsutrymme nästa gång svagare tillväxt hotar att ge fallande priser. Europa följer helt enkelt USA:s exempel, där styrräntan började höjas redan sommaren 2004 och nu närmar sig en historiskt sett normal nivå kring 5 procent.
För Europa kan dock höjningen upplevas som brantare, eftersom de europeiska länderna inte haft en lika rörlig räntepolitik som i USA. ECB har sedan starten 1999 aldrig haft en högre styrränta än 3,75 procent och om högre tillväxt gör att styrräntan under nästa år når över 3 procent så kan det få större effekt än motsvarande höjning ger i USA.
Tillfälligt hög tillväxt
Effekten av konjunkturuppgången på Europafonderna är därmed tudelad. Högre tillväxt bör ge högre företagsvinster vilket påverkar aktiekurserna positivt. Högre räntor gör samtidigt att placeringar med lägre risk blir mer attraktiva, vilket kan göra att pengar lämnar aktiemarknaden.
Viktigt för 2006 blir hur väl inköpscheferna lyckas förutspå efterfrågan. Risken är att uppgången under våren tillfälligt blir för stor och ger både högre räntor och stigande lager. I så fall kommer en korrigering under hösten, både i produktion och i aktiekurser. Avgörande för om konjunkturuppgången i Europa blir uthållig kan vara om de senaste årens höga tillväxt i USA håller i sig, vilket jag tycker verkar osannolikt.
