Dollarn avgör globalfondernas avkastning

Globalfonderna har stigit mer hittills i år än de gjorde under hela år 2004. Men förklaringen är helt och hållet att dollarkursen ändrat riktning.

Jonas Lindmark 2005-05-18 | 14:04
Facebook Twitter LinkedIn
MSCI världsindex för aktier räknat i svenska kronor klättrade brant i början av förra året och nådde en topp i april 2004, men backade sedan tillbaka och steg bara 3 procent totalt sett förra året. Förklaringen var främst att dollarn under året försvagades från 7,26 till 6,61 kronor, vilket drog ned avkastningen (halva världsindex är amerikanska aktier och resten påverkas indirekt, bland annat eftersom de prissätts relativt aktiebörserna i New York).

I år har dock världsindex räknat i kronor tagit ny fart uppåt, plus 6 procent fram till 17 maj, men det förklaras helt av att kronan har försvagats och att USA-dollarn har återhämtat sig. MSCI världsindex i dollar har i år backat 4 procent.

För att förstå den globala aktiemarknadens psykologi är det viktigt att vara medveten om att världsindex utveckling varierar kraftigt beroende på i vilken valuta utvecklingen mäts. Jag har tidigare flera gånger påpekat att en majoritet av världens investerare räknar sin avkastning i dollar eller i en valuta med fast växelkurs till dollarn (artiklarna finns i arkivet under ”Dollarperspektiv”, länk ovan till höger). Nedan är en tabell som visar världsindex utveckling enskilda år, dels i svenska kronor, dels i USA-dollar (år då kronan försvagats är grå).

MSCI World Index
År Ändring
SEK, %
Ändring
USD, %
Dollarkurs
vid årets början
1997 31,6 14,2 6,89
1998 25,4 22,8 7,94
1999 29,5 23,6 8,11
2000 -4,8 -14,1 8,50
2001 -7,8 -17,8 9,42
2002 -34,4 -21,1 10,57
2003 8,0 30,8 8,79
2004 2,7 12,8 7,26
2005* 5,9 -3,8 6,61
* till 17 maj, dollarkurs 7,28 kronor

Som synes är det stor skillnad på världsindex utveckling nästan varje år, beroende på om utvecklingen ses med svenskt eller amerikanskt perspektiv. Under de fem år då dollarkursen steg med 53 procent (från 6,89 kronor i början av år 1997 till 10,57 kronor i början av år 2002) upplevde vi svenskar en betydligt högre avkastning från aktiefonder varje år. Totalt steg världsindex under denna period med 88 procent räknat i kronor, men bara med 22 procent räknat i dollar.

Under de senaste tre åren när dollarkursen kraftigt har försvagats (från 10,57 till 6,61 kronor) är effekten den omvända. Världsindex har under perioden från januari 2002 till december 2004 fallit med 27 procent räknat i svenska kronor, men stigit med 16 procent räknat i dollar.

Sett ur amerikanskt perspektiv var börsnedgången betydligt kraftigare år 2000 och 2001, men samtidigt har återhämtningen år 2003 och 2004 varit dramatiskt mycket bättre. Sett ur svenskt perspektiv var aktiekurserna kvar på en hög nivå fram till början av år 2002, men sedan dess har utvecklingen som sagt varit kraftigt negativ.

Dollarn försvagas framöver

Frågan nu är förstås vad utvecklingen blir framöver. Jag tror att dollarkursens återhämtning i början av det här året är tillfällig. På lång sikt är dagens nivå nog rimlig, baserat på jämförelser av köpkraften i valutornas hemländer. Men sett över åtminstone de närmaste 1-3 åren kommer USA att ha enorma underskott i sin bytesbalans med omvärlden, vilket talar för att dollarkursen kommer att fortsätta försvagas.

Effekten på globalfonder och andra aktiefonder av en fallande dollarkurs är som sagt att värdeutvecklingen blir sämre sett ur svenskt perspektiv. Ett annat sätt att uttrycka detta är att om svenska kronan stärks så är det en bra investering att köpa svenska kronor. Ända sedan årets första krönika ”Varning för börsras under 2005” (länk ovan till höger) har jag tjatat om att aktiefonder nu är högt värderade. Räknat i dollar har jag haft rätt, MSCI världsindex har som sagt backat 4 procent.

Men jag missade att både kronan och dollarn i år ändrat riktning, fast detta tror jag som sagt är tillfälligt. Riskspridning är alltid ett bra argument för att investera i utlandsfonder, men de senaste månadernas stigande dollarkurs talar för att passa på att flytta en del pengar från aktier till en svensk räntefond (mer om dessa i förra veckans krönika ”Acceptera att riskfria räntan är låg”).
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar