Flera orsaker
Orsakerna till fallande aktiekurser är ofta svåra att avgöra säkert, särskilt som det normalt är flera orsaker som samverkar. Uppenbart är att börsföretagens utdelningar delvis har avskilts under andra halvan av april, samt att även MSCI världsindex samtidigt backade. Men Stockholmsbörsen har fallit mer än världsindex under andra halvan av april och även avkastningen sedan årss
kiftet är nu något sämre än för världsindex. Även med hänsyn till utdelningar och jämfört med övriga börser så verkar det alltså troligt att aktiemarknaden har hittat negativa nyheter i kvartalsrapporterna.
Det kan tyckas märkligt eftersom många av de svenska storföretagen rapporterar kraftigt stigande vinster jämfört med samma kvartal förra året. Till exempel steg Ericssons vinst 80 procent. Men aktiemarknaden är framåtblickande och dessa vinstökningar var redan inräknade i aktiekurserna, istället är det ny information om framtiden som i första hand påverkar börsutvecklingen. Det kan räcka med minskad orderingång eller en mer försiktig beskrivning från VD för att aktiekursen ska falla.
Ytterligare en tänkbar förklaring till att svenska aktier har backat så kraftigt de senaste två veckorna är att Stockholmsbörsen historiskt sett har varit mer riskabel än andra etablerade aktiebörser. En hög andel telekom, IT och andra tillväxtbolag vid toppen år 2000 gjorde att nedgången därefter blev större här, men även att uppgången år 2003 och 2004 blev större. Dåliga nyheter i USA i mitten på april (se ”Snart brister USA-konjunkturen”, länk ovan till höger) gjorde troligen därför att många internationella placerare valde att försöka sänka risken i sina aktieportföljer. Ett sätt är att sälja svenska aktier och öka andelen på mer stabila börser, vilket troligen delvis förklarar att den svenska kronan fortsatt att försvagats.
Dåliga nyheter
Jag spådde i början på mars att Stockholmsbörsen skulle nå en topp under april och att det var ett bra tillfälle att sälja (se ”Höjda utdelningar ger tillfällig topp”). När det gäller resten av året behåller jag min pessimism från i januari (se ”Börskrasch trolig 2005”). Då påpekade jag att börsuppgången under de föregående tre åren (inräknat börsraset år 2002) är orimligt stor för merparten aktier (30 procent per år för både MSCI Sweden Small Cap och MSCI Sweden Value), åtminstone om man tar hänsyn till börsföretagens vinstutveckling under en hel konjunkturcykel. Så länge räntorna har varit rekordlåga och hög tillväxt gjort att vinsterna stigit, har optimisterna kanske hittat tillräckligt med argument för fortsatta köp, men historiskt sett har högkonjunktur alltid följts av lågkonjunktur.
Nu talar mycket för att nedgången har börjat. Dåliga nyheter i USA finns det som sagt redan gott om och sett ur ett dollarperspektiv är fallhöjden för svenska aktier hög. Rätlinjig blir nedgången knappast, men skillnaden mot psykologin under uppgången är majoriteten inte längre ser återhämtningar som början på en ihållig uppgång, utan som bra tillfällen att sälja.
Fast många pessimister fortsätter förstås att utåt sett uttala sig optimistiskt, för som säljare gäller det att övertala andra att köpa. Ingen vill bli sittande med ”Svarte Petter” när året är slut.
