Arbetslöshet och sysselsättning har varit den mest påpassade av all statistik i USA de senaste månaderna. Publiceringen sker den första fredagen varje månad och i fredags satte nyhetsbyrån Direkt rubriken ”Marknaden håller andan inför USA-rapport”.
Det finns flera orsaker till det stora intresset. För det första är det till stor del ökad privat konsumtion som har hållit igång den ekonomiska tillväxten i USA de senaste fyra åren, men nu behövs även ökade inkomster, annars tvingas konsumenterna dra åt svångremmen. För det andra påverkar ökningen i sysselsättningen hur snabb ränteuppgången blir. För det tredje är det val i november, och sysselsättningen är ett viktigt argument i den politiska debatten.
Ökningen har tappat farten
Resultatet i fredags var en ökning av sysselsättningen i augusti med 144.000 personer (utanför jordbruket, preliminärt och säsongsrensat). Det kan tyckas vara en imponerande ökning, men i USA (med en befolkning på 295 miljoner som ökar med tre miljoner per år) behövs det 107.000 nya jobb varje månad enbart för att hålla en konstant andel sysselsatta.
Arbetslösheten i USA var nere i 3,9 procent under sista kvartalet år 2000, men steg sedan brant under år 2001. Toppen nåddes dock inte förrän i juni 2003 då arbetslösheten var 6,3 procent. Det senaste året har andelen sysselsatta ökat, men arbetslösheten är fortfarande 5,4 procent och antalet sysselsatta är fortfarande en halv miljon lägre än för fyra år sedan (vilket är ett argument mot George W Bush i presidentvalet).
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetslösheten är en ”släpande indikator” på konjunkturen (företagen väntar, både med att avskeda när efterfrågan minskar, och med att anställa under uppgångar). Men experterna är ändå oroliga över att den snabba ökningen av antalet anställda som skedde under de första fyra månaderna i år (genomsnitt 242.000 per månad) har tappat farten under sommaren (snitt 104.000 per månad).
Verkligheten efter valet
Pessimisterna i USA menar att den svaga ökningen av sysselsättningen beror på att stimulansen från sänkta räntor och sänkta skatter har upphört och att de obalanser som uppstod under IT-bubblan i slutet av 1990-talet finns kvar. Underskottet i både bytesbalans och statsbudget talar för att någon typ av åtstramning till slut blir oundviklig, antingen frivilligt (via höjda skatter) eller påtvingat (via fallande dollarkurs och höjda räntor). Och då blir det lågkonjunktur.
Optimisterna kontrar med att den amerikanska ekonomin är motståndskraftig. Konsumtionen har fortsatt att öka under hela förra lågkonjunkturen och nu när den ekonomiska tillväxten både i USA och globalt har ökat är det onödigt att oroa sig. Tyvärr är det svårt att veta om optimismen är äkta eller om den beror på en politisk önskan att hjälpa republikanerna, för om två månader är det val av både president och kongress i USA. Nu börjar slutspurten, efter att president George W Bush i torsdags accepterade det republikanska partiets nominering för återval.
Efter valet kommer dock verkligheten att göra sig påmind, för det stora underskottet i statsbudgeten är ohållbart. Oavsett vem som vinner valet, så kommer det att bli nödvändigt med åtstramningar nästa år, antingen höjda skatter eller sänkta bidrag. Samtidigt har centralbanken, Fed, börjat höja räntorna för att minska risken för ökad inflation. Förväntningar på en dubbel åtstramning har troligen redan påverkat både konsumenter och företag, kanske är redan förväntningarna om åtstramning tillräckligt för att förklara att ökningen av antalet sysselsatta har tappat farten. Nu väntar investerarna spänt på nästa rapport från US Bureau of Labor Statistics, som kommer fredag den 8 oktober.
