Växelkursen mot dollarn har under hösten blivit en källa till oro. Sedan i augusti har yenen stärkts med över 10 procent mot dollarn, till som lägst 105 yen per dollar. Först efter rekordstora motförsäljningar från det japanska finansdepartementet under januari och februari har växelkursen försvagats ned till 112 yen per dollar den senaste veckan. 100 är troligen en avgörande psykologisk gräns för Tokyobörsen. Faller dollarn under 100 yen så fruktar m
ånga ett börsras, som åter skulle försvaga de japanska bankernas balansräkningar.
All exportökning till Kina
Hittills är det främst exportindustrin som rapporterar ökad produktion och stigande vinster. Mest dramatisk är ökningen av exporten till Kina, som under december var 40 procent större än samma månad 2002. Enligt Andy Xie, Kinaekonom hos Morgan Stanley, står Kina för hela ökningen av Japans export sedan år 2000, totalt 25 miljarder dollar.
Intressant för investerare är att Kina och Japan kompletterar varandra. Kina har överskott på billig arbetskraft, medan Japan har överskott på kapitalintensiv industri (stålverk, kemisk industri, maskintillverkning och övrig tung verkstadsindustri). Dessutom har japanska företag gjort stora direktinvesteringar i Kina och flyttat stora delar av den arbetskraftintensiva produktionen dit. Detta innebär att investerare som vill dra nytta av den höga tillväxten i Kina även kan göra det genom att investera på Tokyobörsen.
Förutom draghjälpen av Kina och stödköp av dollar, som tillsammans kraftigt gynnat exportindustrin, fortsätter Japan att ha extremt låga räntor, vilket gynnar investeringar och lockar till konsumtion. Den senaste statistiken visar också att både hushållens och företagens framtidstro har stärkts, vilket inte är konstigt när det finns tydliga tecken på bättre tider, till exempel lägre arbetslöshet.
Lägre investeringar och högre tillväxt
Men enligt den högt respekterade brittiska Japanexperten Andrew Smithers krävs flera år med bra BNP-tillväxt för att överkapaciteten i Japans ekonomi ska försvinna, så att deflationen upphör. Investeringarna behöver minska, för att hålla igen på kapaciteten och för att lönsamheten ska öka. Överskott i bytesbalansen behövs för att spara till framtida pensioner, vilket motiverar en svag valuta. En utmaning som återstår är dessutom att minska det statliga budgetunderskottet.
De långsiktiga hoten mot Japans ekonomi finns kvar, främst en åldrande befolkning och ett beroende av varuexport som på sikt kommer att konkurreras ut av länder som Kina. Ekonomiska reformer behövs, både en gallring bland bankerna, effektivisering av arbetsmarknaden och ökad konkurrens i skyddade inhemska sektorer. Positivt är att de senaste månadernas starka ekonomiska utveckling har ökat handlingsutrymmet för de politiker som vann höstens val att genomföra reformer.
