Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Oförändrat i dollar

Dollarkursen förklarar hela börsnedgången, både i januari och det senaste halvåret. Men så snart USA-tillväxten tar fart kommer Sverigefonderna att lyfta.

Jonas Lindmark 2003-02-03 | 20:25
Facebook Twitter LinkedIn
Under januari backade Stockholmsbörsen 3,7 procent. Men dollarn backade lika mycket, så räknat i dollar var Generalindex oförändrat. Ett liknande mönster finns de senaste tolv månaderna: dollarn har backat 20 procent (från 10,63 till 8,50 kronor), Stockholmsbörsen i dollar har också backat 20 procent, men hela den nedgången kom de första sex månaderna. Tillsammans gör de två nedgångarna att Generalindex i kronor på ett år har rasat 36 procent.

Man kan förstås diskutera vilket perspektiv som är rätt. Men jag tycker att det enda rimliga, med tanke på de senaste årens stora samvariation mellan olika aktiemarknader, är att se Stockholmsbörsen som en liten del av den globala aktiemarknaden. Och eftersom aktier och investerare i USA står för hälften av det globala marknadsvärdet, tycker

jag att det är uppenbart att dollarperspektivet är det som gör det lättast att förstå vad som sker.

Till exempel visar en granskning av utvecklingen i dollar att de senaste två veckornas börsnedgång främst skett på ett fåtal marknader i Europa, främst Londonbörsen. Det tycker jag talar emot det ofta återkommande påståendet i media att börsnedgången under januari beror på ökad risk för en USA-ledd invasion i Irak.

Dollarn bättre förklaring än Irak

Ser man på enskilda branscher så är det aktier inom telekom och konsumentvaror som har klarat sig bäst, vilket också talar emot att konjunkturutsikterna blivit sämre. Förlorare är bland annat transport och skog, vilket talar för att dollarnedgångens effekt på exportföretagen är en betydligt bättre förklaring.

Idag är Generalindex räknat i dollar på samma nivå som i augusti. Fundamentalt sett innebär de aktiekurserna att de förväntade vinsterna år 2003 och 2004 värderas lägre än på många år. Prognoserna varierar förstås, men analytikerna verkar vara någorlunda överens om ett genomsnittligt p/e-tal (aktiekurs/vinst) på 16 för 2003 och 12 för 2004. För detta krävs att börsföretagens vinster ökar rejält båda åren, men samtidigt var vinstsumman kraftigt nedtryckt förra året, främst på grund av Ericsson. Jag tror att analytikernas prognoser (som vanligt) är lite för höga, men med dagens låga räntor är det rimligt att nöja sig med ett snitt-p/e på 20 och då är risken liten att bli besviken.

Visst finns det orosmoln, men fördelen just nu är att de är ovanligt tydliga och till stor del medräknade i aktiekurserna. Ett krig mellan NATO-medlemmar och Irak har redan inletts, med ett ökat antal flyganfall mot Irak och stora militärtransporter. De flesta experter verkar vara överens om att det blir en invasion i Irak, mest sannolikt påstås vara att en USA-ledd bomboffensiv börjar i februari och att regimen i Bagdad ger upp innan påsk. Om det stämmer så borde oljepriserna snart falla kraftigt, och världskonjunkturen få en rejäl skjuts uppåt under sommaren.

Medvetna om faran

Ett större problem för aktiekurserna är dollarkursen och tillväxten i USA. Om arbetslösheten där stiger och den amerikanska konsumtionen minskar så kan dollarkursen falla ytterligare och dra med sig börserna runt om i världen. De amerikanska politikerna är dock väl medvetna om faran och nya stimulansåtgärder kommer säkert under våren, vilket borde ge ökat BNP-tillväxt i höst.

Jag tror därför att år 2003 blir bättre än pessimisterna fruktar. Och så snart kriget i Irak är avslutat och USA-tillväxten tar fart så borde Stockholmsbörsen lyfta rejält. Jag håller fast vid mitt tips att Sverigefonderna år 2003 i snitt stiger minst 20 procent. Och därmed är dagens nivå ett bra köptillfälle.
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar