Tänk dig att en person hör av sig och frågar ”Jag såg att du är negativ till sportbilar och jag har själv blivit mer tveksam. Jag är 63 år, tycker du att jag ska sälja min sportbil?”
Den frågan är svår att hjälpa till att svara på utan att veta mycket mer om personens behov. Vilken bil som passar bäst beror på många faktorer och vissa är dessutom subjektiva. Vilka bilar är snyggast? Hur viktigt är bilens utseende jämfört med dess lastförmåga?
Ungefär samma problem uppstår om 63-åringen vill ha tips om sitt fondsparande: ”Jag såg att du är negativ till Kinafonder och jag har själv blivit mer tveksam. Tycker du att jag ska sälja min Kinafond?” En utomstående kan försöka ge råd baserat på objektiva faktorer, som återstående spartid och risktagande i övrigt. Men vad som är rätt val beror också på subjektiva åsikter, som ifall personen gillar risktagande.
Grundproblemet med denna typ av detaljfrågor är att diskussionen därmed börjar på fel nivå. En utomstående rådgivare kan ge bra information om hur andra människor i liknade situation brukar göra, vilka alternativ som finns, hur de fungerar och vad de kostar. Men bara individen själv känner sina egna behov och kan avgöra hur bra olika alternativ fungerar.
Därför är det bättre att rådgivaren fokuserar på att berätta vilka alternativ som finns, samt deras fördelar och nackdelar. Grundläggande råd om sparande blir då ungefär samma till alla människor, eftersom de grundläggande behoven är desamma hos de flesta.
Räntefonder är bäst buffert
Buffertsparande är viktigast för de flesta. Att ha åtminstone en månadslöns marginal ger både trygghet och frihet. Men det bygger på att bufferten är lätt tillgänglig och kan användas direkt när någon oväntad händelse gör att pengarna plötsligt behövs. Därför ska buffertsparandet finnas antingen på ett bankkonto eller i en fond med väldigt låg risk, som en kort räntefond. Om pengarna istället finns i en aktiefond som nyligen fallit i värde så kanske du tycker att det är ett dåligt tillfälle att sälja, vilket gör att bufferten inte fungerar.
Även för flera andra sparbehov är det rimligt att prioritera låg risk. Ett är att förvara likvida medel i väntan på bra köptillfällen. Ett annat är sparmål som ligger bara 1-2 år framåt (semesterresa, byta bil eller liknande). Ett liknande behov finns hos pensionärer som vill undvika att utbetalningen av pension minskar därför att aktiemarknaden faller. Särskilt när aktiemarknaden som idag är högt värderad och det därmed är lätt att någon negativ nyhet ger ett börsras är det rimligt att prioritera att bevara kapitalet.
Räntefonder ger fördelen att förvaltaren alltid tävlar med konkurrenterna om att ge bästa möjliga avkastning. Deras förvaltningsavgift ger också tydligt besked om deras chans att lyckas bra, eftersom de räntefonder som lyckas bäst alltid har låga årsavgifter. Sparkonton har däremot samma typ av nackdel som ett bostadslån med rörlig ränta – för att vara säker på att du fortsätter att ha bästa möjliga ränta måste du kolla konkurrenterna varje månad.
Både räntefonder och bankkonton kommer dock att ge väldigt låg avkastning det närmaste året, även om avgifterna är lägsta möjliga. Det är bara att acceptera att politiker globalt har beslutat att försöka stimulera den ekonomiska tillväxten genom att med låga räntor försöka locka till konsumtion och investeringar med högre risk. Fördelen för de flesta svenska är att de har större lån än räntesparande, vilket betyder att de tjänar mer totalt sett på låga räntor.
Hedgefonder ger riskspridning
Främst är det när spartiden ökar som det finns goda argument att välja fonder med högre risk. Lång spartid gör att aktiefonder och andra alternativ med högre risk och högre förväntad avkastning troligen hinner göra mer nytta och ger dessutom bättre chans att hinna ta igen perioder med värdeminskning. Men spartiden ska helst vara över 20 år för att det ska vara rimligt att riskera hela sitt sparande på aktiemarknaden.
Däremellan finns blandfonder och möjligheten att bygga en egen portfölj som blandar aktiefonder och räntefonder. Ett alternativ som också bidrar till riskspridning är hedgefonder, med förvaltare som har större frihet att hitta lönsamma placeringar. Om man sprider sparandet på flera olika hedgefonder får man dessutom betydligt stabilare värdeutveckling, eftersom hedgeförvaltare väljer olika strategier och deras resultat ofta har låg samvariation med börsutvecklingen.
Problemet med hedgefonder är att höga avgifter på längre sikt riskerar att ta en stor del av resultatet, särskilt eftersom de resultatbaserade avgifterna tas fram till en topp i utvecklingen, medan kunderna tenderar att lämna hedgefonderna efter dåliga perioder. Dessutom är det ofta svårt att snabbt få ut pengar ur hedgefonder, som normalt bara har handel en gång per månad. Därför är det främst på 2-5 års sikt som hedgefonder passar bra. Jag skrev senast om mina favoriter i ”Hedgefonder lockar när aktier är dyra” (länk ovan till höger).
Aktiefonder så länge spartiden är lång
Så länge återstående spartid är mer än 10 år ökar styrkan i argumenten för aktiefonder. På riktigt lång sikt har aktier och aktiefonder historiskt varit det bästa alternativet. Riskspridningen som en bred aktiefond ger mellan många länder och branscher är en avgörande fördel jämfört med enskilda aktier. Dock är det viktigt att vara medveten om att nu när aktiemarknaderna står högt kan det framöver dröja både 20 och 30 år innan aktiesparande har gett högre snittavkastning än räntepapper. Därför är det främst vid pensionssparande med lång återstående spartid som det är självklart att ha främst aktiefonder i sparandet.
För de som har bestämt sig för att satsa pengar i aktiefonder håller jag fast vid min gamla tumregel: Om du är aktiv och kollar dina fonders prestationer minst en gång om året, så ska du fokusera på att välja aktiefonder med erkänt duktiga förvaltare. Om du snarare tror att du framöver kommer att vara passiv och behålla samma aktiefond i många år, då ska du i först hand välja de globalfonder och Europafonder som har lägst avgifter (mer om detta i ”Mina 10 första fondtips”, länk ovan till höger).
Xhedgefonder Xköptips Xspartid
