Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Hedgefonder lockar när aktier är dyra

Efter sex år i rad med stigande aktiekurser letar många efter bra alternativ som är oberoende av aktiebörserna. De flesta hedgefonder klarar oberoendet, men avkastningen har de senaste åren varit oroande låg. En ljusglimt är att Brummer lyckades bättre 2017.

Jonas Lindmark 2018-01-25 | 15:24
Facebook Twitter LinkedIn

Aktiemarknaderna är högt uppvärderade, efter sex år i rad då aktiefonderna stigit. I snitt är uppgången från 2012 och framåt för aktiefonder som säljs i Sverige 13 procent per år. Det bästa året 2014 steg Morningstar fondindex för aktiefonder 19 procent, det sämsta året 2015 var uppgången 5 procent.

 

Alla som minns utvecklingen längre bakåt vet dock att stora börsras inträffar med jämna mellanrum och att vi ungefär en gång vart tionde år tvingats uppleva börsras över 30 procent. Osäkerheten har dessutom ökat, tre av de fyra sämsta börsåren i Stockholm sedan början av förra seklet inträffade under de senaste trettio åren: 1990, 2002 och 2008. Endast 1931 var lika illa. Även andra mer abstrakta mått visar att svängningarna på aktiemarknaden har ökat.

 

Därför är det så klart just nu lockande med hedgefonder, som normalt har som mål att ge en hyfsat stor positiv avkastning oavsett hur aktiemarknaden utvecklar sig. I första hand brukar jag rekommendera hedgefonder som är registrerade i Sverige, eftersom de fokuserar på att ge bra resultat räknat i svenska kronor, ger information på svenska och visar att de inte har något att dölja genom att acceptera svenska banker som förvaringsinstitut och Finansinspektionen som tillsynsmyndighet.

 

Tre dåliga år

 

De senaste tre åren har dock de svenska hedgefonderna i snitt utvecklats dåligt, snittavkastningen har enligt Morningstar Direct stadigt bara varit 1 procent per år. Dessförinnan var deras avkastning i snitt 5 procent under 2014, 7 procent under 2013 och 5 procent under 2012 (idag nedlagda hedgefonder ingår under de kalenderår de existerade).

 

Ett liknande mönster gäller fonderna inom Brummer-gruppen, den klart största svenska förvaltaren av hedgefonder. Även Brummer hade dåliga år 2015 och 2016. Deras äldsta fond Zenit blev till och med nedlagd efter tre dåliga år i rad.

 

Den övergripande fond-i-fonden Brummer Multi-Strategy är ett bra och rättvist mått på hur väl gruppen har lyckats, eftersom idag nedlagda fonder ingår under de tidsperioder som dessa hade förtroende att förvalta pengar. Multi-Strategy steg fram till och med 2013 tolv år i rad, minst 3 procent per år, men därefter följde tre dåliga år. Orsaken var främst den tidigare väldigt framgångsrika högriskfonden Lynx, som backat tre år i rad.

 

Positivt är att Multi-Strategy under 2017 nådde en avkastning på drygt 6 procent. Högriskvarianten med utväxling, 2xL, steg nästan 12 procent. Det är visserligen mindre än genomsnittet för aktiefonder förra året, men å andra sidan betydligt bättre än bankräntor nära noll.

 

Jag flyttade 2010 mitt sparande till tjänstepensionen in i en försäkring hos Brummer Life och har sedan dess haft ett varierande med oftast stort sparande i Multi-Strategy. Redan för två år sedan började jag svara på frågor om det var dags att lämna (svaret finns i ”Jag är nöjd med Brummer”). Värt att nämna är kanske också att den hedgefond jag då för två år sedan jämförde med, Merrant Alpha Select som hade fått köprekommendation i Privata Affärer, sedan dess har varit en klart sämre placering och bara stigit 1 procent.

 

Lynx och Nektar

 

Men tänkvärt är ändå att jag under de senaste åren har haft helt fel som investerat extra i de två största Brummer-fonderna, Lynx och Nektar. De har tvärtom mot vad jag förväntat mig varit klart sämre än snittet inom Brummer. Lynx har visserligen lyckats med en brant återhämtning det senaste halvåret, men det är fortfarande långt kvar upp till fondens toppnotering i april 2015.

 

Fler konkurrenter och ökat förvaltat kapital i många redan stora hedgefonder, samtidigt som vinstmöjligheterna totalt sett på olika finansiella marknader rimligen är hyfsat oförändrade, gör att den förväntade avkastningen för branschen som helhet har blivit betydligt lägre. Jag har gissat att i denna miljö så är det mer värt med lång erfarenhet än att vara ”ung och hungrig”.

 

Och det verkar stämma hyfsat bra, för placerare som flyttat pengar till nystartade hedgefonder har ofta råkat illa ut. En granskning av de 30 svenska hedgefonder som finns med i Morningstars databas och har startat de senaste tre åren visar att bara två (Bodenholm och Elementa) kan visa upp ett enskilt kalenderår med avkastning över 10 procent. Samtidigt har 10 av 30 minskat i värde sedan starten.

 

Men min lärdom är ändå att det verkar vara bättre att experterna inom Brummer väljer fördelning mellan sina hedgefonder, än att jag försöker gissa vilken av dem som kommer att lyckas bäst. Fast å andra sidan har det även ett värde att känna ökad trygghet genom att de ansvariga för mina största innehav är personer som jag har träffat och som publicerar välskrivna rapporter. Dessutom är ett lockande argument att Lynx och Nektar kanske fortsätter lyckas extra bra när aktiemarknaderna faller, eftersom det skulle sänka mitt risktagande totalt sett.


Xavkastning Xhedgefonder Xköptips

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar