Fondförvaltare vill normalt rapportera fondernas innehav med fördröjning, så att inte andra ska kunna se vilka aktier de håller på att köpa fler av och dra nytta av den prishöjning som stora efterfrågan ibland skapar. Men de senaste åren har det blivit vanligare att rapportera ofta och med liten fördröjning.
Bland 132 Sverigefonder visar 36 redan idag sina innehav per sista november via Morningstar. Ytterligare 66 visar innehaven per sista oktober. Bara 27 har långsammare rapportering och endast 3 rapporterar inte alls sina innehav.
Fripassagerare
Vissa aktiefonder är ”fripassagerare” genom att köpa just de innehav som någon annan aktör i finansbranschen rapporterar. Det tydligaste exemplet är indexfonder som har strategin att köpa aktier med samma fördelning som helheten på en viss aktiemarknad, vilket enklast görs genom att spegla ett visst börsindex. De betalar normalt lite till en indexleverantör för rätten att köpa exakt samma fördelning som index, men vissa nöjer sig med att förvaltningen är indexnära vilket är gratis.
Oavsett så är indexfonder ändå fripassagerare på den analys som görs på aktiemarknaden som helhet, eftersom de utan att själva göra någon analys får merparten av pengarna placerade i de största och mest framgångsrika företagen. Så länge det även finns många andra aktiva placerare som gör noggrann analys av börsföretagen, så kommer en aktiemarknad att vara ”effektiv” på det sättet att de flesta aktiekurser ligger nära det pris som motiveras av den information om företaget som finns offentligt tillgänglig.
De senaste åren har det utomlands även startats många indexfonder som av säljarna kallas ”smart beta” eftersom de följer egna index som påstås innehålla aktier som av någon anledning är mer köpvärda. Vanligt är urval baseras på nyckeltal som historiskt har samvarierat med högre avkastning, som till exempel aktier som ger hög direktavkastning, har stabil värdeutveckling (låg volatilitet) eller den senaste tiden har stigit ovanligt kraftigt (positivt momentum). Morningstar kallar dessa för ”strategiskt beta”.
Följa aktivister
Ytterligare en typ av fripassagerare är fonder som köper samma aktier som ett urval andra placerare som fondens förvaltare anser gör smarta affärer. Ett exempel är Skagen Insight som startade i augusti och enligt Skagen "skuggar" framgångsrika aktivister genom att investera i de bolag som riskkapitalister, hedgefonder och andra aktiva placerare försöker påverka så att bolagen drivs mer lönsamt. Ibland sköter dessa aktivister bara placeringar åt stora institutionella investerare som AP-fonder och deras avgifter är höga.
Skagen påstår att deras fond ger längre kostnader och lägre risk genom att "skugga" aktivister. De nämner inte nackdelen, att Skagens förvaltare hela tiden kommer att ligga minst ett steg efter. Först köper aktivisten, sedan berättar de vad de köpt och andra kan skugga dem, men om intresset är stort (aktivistens argument är bra) så kommer aktiekursen att stiga och Skagen betalar mer för sina aktier, vilket ger minskat utrymme att tjäna pengar.
Köpa egna aktier
Fast på liknande sätt kan även vanliga investerare skugga Skagen och dra nytta av deras urval av aktivister. Skagen rapporterar sina innehav varje månadsskifte med drygt en månads eftersläpning, så det går att köpa samma innehav själv. Då slipper du årsavgiften hos Skagen som är 1,5 procent plus resultatbaserat (max 4 procent av investerat kapital per år), men får å andra sidan troligen lite högre transaktionskostnader.
Detta är den grundläggande logiken som gör att indexfonder måste vara billiga, annars skulle de stora kunderna göra jobbet själva. Redan med ett sparkapital på bara en miljon kronor är det uppenbart billigare att köpa en aktieportfölj själv än att köpa till exempel Evli Aktieindex som kostar 0,5 procent per år och bara innehåller 30 aktier.
Den populära fonden Spiltan Investmentbolag är ett annat exempel. Strategin att köpa aktier i svenska investmentbolag har varit framgångsrik, men ändå tar Spiltan bara betalt 0,2 procent per år. Orsaken till det låga priset är främst att strategin är enkel att kopiera, eftersom alla innehav är noterade på Stockholmsbörsen och andelarna som investeras i varje bolag är fasta. Därmed är det väldigt lätt för en vanlig privatperson att kopiera strategin, så den service som fonden ger är bara värd att betala för om årsavgiften är låg.
Blinda följare tar risker
Men att blint följa efter andra placerare ger samtidigt risker. Den mest uppenbara är att aktieköp påverkar aktiekurserna och den som hela tiden är bland de sista att följa en trend kommer därför i genomsnitt att få sämst kurser. I värsta fall upptäcker aktiva placerare att det finns en stor flock blinda följare och hittar ett sätt att dra nytta av fripassagerarnas förutsägbara beteende.
Enligt Skagen så är aktivister beroende av att andra placerare följer efter deras affärer för att stödet för förändring ska bli tillräckligt stort, vilket gör att de delar med sig av information. Men när en aktivist har fått många följare uppstår rimligen även frestelsen att dra nytta av fripassagerarna genom att gå in som ägare i fler börsbolag enbart för att dra nytta av att svansen av följare gör köp som hjälper till att dra upp aktiekursen, varpå aktivisten får större chans att sälja med vinst.
Samma effekt är tänkbar om en framgångsrik vanlig aktiefond skulle få en stor svans av fripassagerare som efter varje månadsskifte gör samma affärer. Då kan förvaltaren börja göra korta affärer i aktier med dålig likviditet som stiger kraftigt när fripassagerarna köper och då sälja fondens aktier till fripassagerarna. Effekten skulle bli att fonden får mycket bättre avkastning än sina följare.
Haken med att blint följa ett historiskt mönster som ”strategisk beta” gör är främst att en viss strategi under en period kan vara framgångsrik just för att framgången gjort att fler blir intresserade av att äga denna typ av aktier, men när något får trenden att vända kommer de som köpte sist att ha gjort dåliga affärer.
Motsvarande problem finns även vid köp av en hel aktiemarknad via vanliga indexfonder, till exempel USA-fonder, eftersom investerare ofta lockas av hög historisk avkastning och bortser från att effekten av brant uppgång är högre värdering som gör att avkastningen framöver rimligen blir lägre.
Xindexfonder Xrisk
