Pendeln har de senaste åren svängt snabbt mellan tillväxt- och värdebolag. 2015 var vinnarna de fondförvaltare som främst köpte aktier i tillväxtbolag. 2016 steg istället värdebolagens aktier betydligt mer. Och i år ser det ut som att bolag med hög tillväxt redan får revansch, fonderna i tillväxtkategorierna har stigit brant.
Störst skillnad i värdeutveckling mellan tillväxt och värdebolag var det åren kring IT-bubblan. Först var aktier i branscher med hög vinsttillväxt som IT och media solklara vinnare under 1998 och 1999, men därefter tog aktier i värdebolag revansch fem år i rad. Även mot slutet av nästa långa börsuppgång år 2007 var tillväxtfonder vinnare.
Innehaven avgör
Skillnaden i värdeutveckling minskade sedan kraftigt. Under perioden 2010 till 2014 spelade det nästan ingen roll om en USA- eller globalfond var inriktad på tillväxt eller värdeaktier.
Delvis beror de små skillnaderna då nog på att förvaltare har olika tydligt fokus på just att hitta företag med hög förväntad framtida tillväxt eller lågt värderade aktier. Dessutom saknas en entydig eller gemensam definition av vad som är en lågt värderad aktie eller vilka typ av tillväxt som är avgörande. Morningstar granskar fondernas faktiska innehav och avgör var tyngdpunkten i portföljen ligger baserat på tio olika nyckeltal för de enskilda aktierna. Tyngst väger hur företagets vinstprognos värderas mätt som p/e-tal och prognosen för framtida långsiktig vinsttillväxt.
Style avgör kategorier
Dessa skillnader beskriver Morningstar med ett verktyg som kallas Style Box. Den enklaste varianten är ett diagram med tre gånger tre rutor där fondens placering beror på två beräkningar, dels börsföretagens genomsnittliga storlek, dels aktiernas genomsnittliga värdering. Beräkningen av ”stil” börjar med en analys av enskilda aktier, där Morningstar beräknar ett genomsnitt av tio nyckeltal. Detta ger ett stilvärde för varje aktie och med hjälp av rapporterade portföljer med innehav går det sedan att beräkna ett genomsnittligt stilvärde för fonden (mer detaljer finns under Hjälp / Morningstar i huvudmenyn).
Nästa steg är kategoriseringen, som för att bli hyfsat stabil baseras på fondens genomsnittliga innehav under de senaste tre åren. Globalfonder, USA-, Europa- och Storbritannienfonder är de fyra mest omfattande regioner som Morningstar fondkategorier täcker, och här finns så många fonder att Morningstar har delat in de aktiefonder som främst placerar i storbolag baserat på vår Style Box i tre grupper: värdebolag, mix och tillväxt. Värdefonder är de som främst investerar i lågt värderade aktier enligt de tio nyckeltal som ingår i Morningstars mätning.
Bransch mindre avgörande
En jämförelse av innehaven hos enskilda fonder visar att det inte alls finns lika tydliga branschskillnader som förr när det gäller vilka branscher som anses ha hög tillväxt. IT-företag är fortfarande vanligare i tillväxtfonder med Amazon och Facebook bland de populäraste innehaven, men globala värdefonder har samtidigt stora innehav i Apple och Cisco som uppenbar ses som mogna företag. Ett annat exempel är att branscherna finans och energi generellt har högre andel i värdefonder, men finansföretaget Visa är stort innehav i många tillväxtfonder.
Avgörande är istället skillnaderna i vilka enskilda innehav som är de största innehaven. Förvaltarna sprider alltså pengarna på många branscher, men väljer i varje bransch ut de företag som tydligt avviker i framtidsförväntningarna. Stabila, tråkiga företag hamnar i värdefonderna, medan förväntningar om innovationer som ger snabbt växande lockar tillväxtförvaltare.
Pendeln svänger tillbaka
Att aktier i börsbolag med hög historisk tillväxt på riktigt lång sikt har gett lägre avkastning skulle kunna bero på att många investerare föredrar att äga dessa företag, dels eftersom de ger lägre risk för konkurs, dels är det lättare att gilla tillväxtföretag som ofta levererar nya uppfinningar och modern teknologi. Större efterfrågan driver i genomsnitt upp aktiekurserna för långt och avkastningen sett på riktigt lång sikt blir därmed lägre.
Men både under 2015 och hittills i år har alltså den omvända uppvärderingen skett, precis som under slutet av 1990-talet har aktier i företag med hög tillväxt tydligt värderats upp – fast inte lika extremt som under IT-bubblan. När pendeln svänger tillbaka nästa gång är svårt att säga, men det verkar som sagt som att den svänger snabbare än tidigare.
Xavkastning Xvärdefonder
