Barn behöver förstå moderna pengar

Fler barn har fondkonto än regelbunden fickpeng. Men idag när pengar nästan alltid är elektroniska har behovet ökat att lära sig att själv göra betalningar via betalkort, Swish och internet. Bättre att tidigt lära sig av sina misstag än att barnen slösar bort fondkontot när de fyller 18.

Jonas Lindmark 2017-08-31 | 15:17
Facebook Twitter LinkedIn

Nordea presenterade igår en uppdatering av sin undersökning om hur mycket fickpengar svenska barn får. Den visar att andelen i åldersgruppen 6-17 år som regelbundet får fickpeng har minskat från 76 procent år 2006 ned till 57 procent i år.


Samtidigt fortsätter andelen barn som har ett eget fondkonto att öka. Enligt Länsförsäkringars senaste undersökning har 87 procent av föräldrarna ett barnsparande och 67 procent av dessa använder fondkonto. Lägg därtill att äldre släktingar ofta fondsparar åt barnbarnen.


Betalkort och Swish


Men för att lära sig hantera pengar och avstå från konsumtion för att nå sparmål är en fickpeng mycket bättre än ett fondkonto. Nya tjänster som Swish tillsammans med att butiker numera accepterar betalkort även för små belopp gör att det är logiskt att även yngre barn får sin fickpeng via banköverföring. Bankerna har hängt med i utvecklingen och ger numera bankkort, mobilt bank-ID och Swish även till yngre barn, så länge de är gamla nog att förstå hur tjänsterna fungerar.


Fast bankerna verkar ännu mer pigga på att sälja fondsparande till nyblivna föräldrar, farföräldrar och morföräldrar. Att det är populärt hos bankerna om föräldrarna sätter in barnbidraget i fonder är logiskt, eftersom pengarna blir inlåsta under många år och fondavgifterna dras varje år.


Men för att lära sig spara och förstå den extra frihet och trygghet som sparkapital ger är det bättre med en automatisk överföring av fickpeng till barnen varje månad och att uppmuntra dem att spara pengarna både som en buffert och för att kunna köpa något de längtar efter. På födelsedagar och vid jul kan pengar insatta på barnens bankkonto ge mer glädje än fler klädesplagg och plastprylar.


Ett eget långsiktigt sparande på ett fondkonto kan förstås visa sig ännu mer värdefullt när barnet flyttar hemifrån och behöver betala utbildning eller köpa bostad. Men att plötsligt få tillgång till en förmögenhet på 18-årsdagen ger risk att fondsparandet slösas bort på onödig konsumtion. Bland annat därför erbjuder bankerna kapitalförsäkringar där givaren har kvar kontrollen, fast kanske är huvudorsaken att kapitalförsäkringar har extra avgifter som ökar bankens vinst.


Rättvisa och olika behov


Föräldrar med fler än ett barn behöver också fundera på om de ska ta hänsyn till att barnen har olika behov eller försöka uppnå rättvisa i form av lika stora insättningar. För att behålla sammanhållningen inom familjen kan det vara bättre att fokusera på att ha en gemensam ekonomi och hantera barnsparandet som en del av familjens totala sparande.


Det gäller särskilt buffertsparandet då stämningen i familjen troligen blir bättre om man försöker att undvika ”millimeterrättvisa”. Om till exempel det ena barnet väljer att spela tennis och det andra väljer ridning, då är det onödigt att starta en diskussion om att det kostar mer att åka på ridläger än på tennisläger.


En helt annan typ av barnsparande är ”arvsplanering” när äldre släktingar vill hoppa över de närmaste arvingarna och ge till barnbarn eller liknande. Kanske vill de dessutom vara säkra på att barnens föräldrar inte utnyttjar sparandet. Även här är det normalt bättre att givaren behåller kontrollen över pengarna och ger den dag pengarna behövs, samt skriver ett tydligt testamente. Fast om du vill minska "laglotten" (att dina barn har rätt att dela på hälften) så är det förstås klokt att ge bort i god tid.


Mest avgörande är kanske att våga prata om pengar och att berätta för barn och barnbarn om hur du tänker. Det är ofta svårt att hitta en fördelning som alla upplever som rättvis, särskilt om det är stora skillnader i ålder, behov och umgänge. Men genom att diskutera och försöka förstå varandra ökar nog chansen att alla blir hyfsat nöjda.


Xbarnsparande

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar