Nu har det gått tio år sedan Stockholmsbörsen passerade toppen efter den långa och branta börsuppgången 2003-2007.
Från toppen 16 juli 2007 föll de svenska aktiekurserna under finanskrisen som mest 68 procent räknat i USA-dollar. Svenska aktier var 21 november 2008 ur ett globalt perspektiv i snitt bara värda en tredjedel av vad de hade varit värda 16 månader tidigare. Helt klart var börsraset då delvis en överreaktion, det visar den snabba återhämtningen 2009. Men ändå verkade det då korrekt att dra slutsatsen att aktiekurserna steg för mycket fram till sommaren 2007.
Aktier 4,1% per år
Fast idag tio år senare har aktiefonderna i snitt givit hyfsad avkastning även räknat sedan toppen för tio år sedan. I snitt har de aktiefonder som idag är med här på Morningstar stigit 62 procent de senaste tio åren. Sverigefonderna har fördubblats i värde, vilket motsvarar 7 procent värdeökning per år (med ränta på ränta).
Några undantag finns dock. Rysslandsfonderna har i snitt backat 25 procent de senaste tio åren och Balkanfonderna har mer än halverat i värde. Å andra sidan har bioteknikfonderna under samma period klättrat 280 procent.
Att granska enbart de fonder som finns kvar idag ger dock en överdrivet positiv bild, eftersom en större andel av de sämsta fonderna har lagts ned och försvunnit. En rättvis utvärdering är Morningstars fondindex, som baseras på avkastningen en månad i taget hos de fonder som fanns respektive månad. Fondindex för aktiefonder generellt har under de senaste tio åren fram till 30 juni 2017 stigit 49 procent, vilket motsvarar 4,1 procent per år.
Statsobligationer 4,4% per år
Detta skulle kunna tolkas som att börsraset under finanskrisen 2008-2009 var helt felaktigt, en tillfällig avvikelse från det normala. Fast så enkelt är det inte. En stor del av förklaringen till att aktiekurserna befinner sig mycket högre idag är att centralbanker runt om i världen som en reaktion på finanskrisen sänkte sina styrräntor dramatiskt, vilket gjort att investerare som vill få avkastning på sitt sparkapital tvingas välja riskabla placeringar som aktier.
I juli 2007 hade den svenska Riksbanken en reporänta på 3,5 procent, idag är den sedan drygt ett år negativ, minus 0,5 procent. Även räntan på en tioårig svensk statsobligation har sänkts drastiskt, från 4,45 procent för tio år sedan ner till 0,46 procent idag. 4 procentenheter lägre ränta, det råkar vara lika mycket som snittavkastning från aktiefonder har varit de senaste tio åren. Detta betyder dels att placeraren som valde en slumpvis aktiefond för tio år sedan under de följande tio åren inte har fått något betalt alls för sitt risktagande, tvärtom så hade ett köp i juli 2007 av den säkra placeringen en svensk statsobligation varit lite bättre. Dels betyder räntorna idag att många människor vägrar välja räntesparande.
Baksmällan kommer
Dagens extremt låga räntor bidrar via tre mekanismer till högre aktiekurser. För det första har börsföretagen fått billigare finansiering, vilket ger högre vinster. För det andra gör riskfria räntor nära noll att många placerare tvingas välja alternativ med högre risk, vilket höjer efterfrågan på aktier. För det tredje har låga räntor smittat av sig på avkastningskraven, så att både riskkapitalbolag och andra investerare idag betalar mer för företag med en viss vinstnivå, vilket avspeglas i högre vinstmultiplar (p/e och liknande nyckeltal).
Men inflationen är inte död, högkonjunktur och stigande priser är en naturlig del av marknadsekonomin. Om några år när inflationen återvänt och centralbankerna behöver bromsa den ekonomiska tillväxten för att hindra överhettning, då höjs både styrräntor och långa räntor, vilket vänder på mekanismerna ovan och ger lägre aktiekurser.
Centralbankernas rekordlåga räntor har alltså tillfälligt under några år gynnat ökat risktagande och högre lönsamhet för investeringar, men när inflationen återvänder och räntorna åter behöver höjas så kommer baksmällan. Om räntorna skulle vara 4 procentenheter högre idag, på samma nivå som i juli 2007, då skulle rimligen aktiekurserna vara betydligt lägre. När den nedvärderingen sker vet jag inte, men även med en stor portion optimism så verkar den ofrånkomlig inom de närmaste tio åren.
Dessutom är Sveriges ekonomi starkare än genomsnittet i Europa och arbetslösheten hos välutbildade är låg, vilket talar för att Sverige är bland de länder som först kommer att få problem med ökad inflation. Rimligen ger det räntehöjningar här före resten av Europa och effekten blir en starkare svensk krona, vilket sänker värdet på utländska aktier. Därmed finns risk att svenska fondsparare drabbas dubbelt, genom att både höjda avkastningskrav och starkare krona sänker aktiekurserna.
Xavkastning
