På engelska kallas en grupp aktiemarknader ”Emerging Markets”, baserat på att dessa länder liknar industriländer men avviker bland annat genom större osäkerhet om framtiden och kortare historik. På svenska har smarta säljare översatt begreppet med ”tillväxtmarknader”, vilket flyttar fokus från riskerna (främst sämre politisk stabilitet) till ett positivt argument (högre ekonomisk tillväxt).
Aktiefonder som investerar brett på tillväxtmarknaderna har funnits i över 25 år. Den äldsta svenska hos SEB startade våren 1994. Tio andra som säljs i Sverige (Alliance Bernstein, Aviva, Baring, Blackrock, Danske, Fidelity, Foreign & Colonial, Morgan Stanley, Templeton, Vontobel) har längre historik.
Fram till februari 1994 var avkastningen extremt hög och intresset att investera utanför de etablerade industriländerna växte brant. Därefter följde en period på nio år då ”Emerging Markets” var en besvikelse både relativt USA och i absoluta tal. 2003 började en brant uppvärdering, med Kina i spetsen, med en topp strax innan finanskrisen fem år senare. Fast trots en brant återhämtning under 2009 och ett engångslyft när USA-dollarn steg 2014 så har tillväxtmarknaderna de senaste tio åren varit en besvikelse jämfört med Sverige och USA.
Tillväxtmarknaderna har alltså bara varit en riktigt bra investering jämfört med andra aktiefonder under en mindre del av den långa tidsperiod som dessa fonder har funnit. Under de senaste tjugo åren uppstod nästan hela avkastningen under 5-årsperioden 2003-2007.
16 nya tillväxtmarknader
Många rådgivare och experter uttalar sig om ”tillväxtmarknader” som om det vore en enhetlig grupp länder. Vanligt är också att säljarna ger intrycket att detta är en stabil grupp länder, vilket är vilseledande. Det klart mest använda jämförelseindex som fondbolagen använder för att förvalta och utvärdera aktiefonder som investerar på tillväxtmarknader är MSCI Emerging Markets Index. Amerikanska MSCI började beräkningen i januari 1988 och detta börsindex kommer alltså snart att fylla 30 år.
| 81% av tillväxtmarknaderna nya länder | ||
| Landvikter % MSCI Emerging Markets Index |
31 dec 1987 | 31 mars 2017 |
| Malaysia | 34 | 3 |
| Brasilien | 19 | 8 |
| Thailand | 9 | 2 |
| Chile | 9 | 1 |
| Portugal | 9 | 0 |
| Mexiko | 8 | 4 |
| Grekland | 5 | 0 |
| Filippinerna | 3 | 1 |
| Jordanien | 3 | 0 |
| Argentina | 2 | 0 |
| Kina | 0 | 27 |
| Sydkorea | 0 | 15 |
| Taiwan | 0 | 12 |
| Indien | 0 | 8 |
| Sydafrika | 0 | 7 |
| Ryssland | 0 | 4 |
| Övriga 10 nya länder | 0 | 8 |
| Summa | 100 | 100 |
Tabellen ovan visar att börsindex för tillväxtmarknaderna vid starten bara innehöll aktier registrerade i 10 länder. Tre av dem är borta och 16 är alltså nya av dagens 23 länder. Och detta är bara en del av den luriga omvandling som skett.
Storleken på de olika aktiemarknaderna, som avgör deras vikt i index, har också ändrat drastiskt. 81 procent av MSCI Emerging Markets Index idag är länder som inte alls fanns med vid starten. Kina är idag inklusive de närmaste två grannländerna Sydkorea och Taiwan den tyngst industrialiserade delen av Asien och utgör drygt hälften av index och därmed även ungefär hälften av många tillväxtmarknadsfonder. Inget av dessa tre länder fanns med i index för 30 år sedan.
Latinamerika har minskat rejält i betydelse. På 30 år har andelen minskat från 37 till 13 procent. De fyra största länderna mätt som folkmängd och landyta – Brasilien, Ryssland, Indien och Kina – samlades under begreppet ”BRIC” för 15 år sedan och fram till 2007 fanns en stark tro att storleken skulle göra dem till framtida vinnare. Deras andel är idag fortfarande stor, men det har blivit allt mer uppenbart att BRIC-ländernas ekonomiska förutsättningar skiljer sig drastiskt, plus att skillnaden i ekonomisk tillväxt har ökat.
Även Sydafrika har tillkommit som en stor del av index, nästan samma andel som Portugal hade 1988 (innan landet uppgraderades till etablerat industriland). Åt andra hållet har utvecklingen gått för Jordanien och Argentina, aktiemarknader som av MSCI idag ses som alltför små och osäkra för att vara ”Emerging”. Börsen i Grekland har krympt till en av de minsta.
Engångshändelse 2003-2007
Numera beräknar MSCI även ett börsindex som visar den genomsnittliga utvecklingen på mindre och nyare aktiemarknader. Det heter MSCI Frontier Markets Index och innehåller ytterligare 24 länder, från Argentina till Vietnam. För fonder som investerar brett på dessa aktiemarknader startade Morningstar för några år sedan en egen fondkategori, som på svenska heter ”Tillväxtmarknader, nya”.
Fast den globala aktiemarknaden har samtidigt mognat och blivit mycket mer strömlinjeformad. De största börsbolagen i alla världsdelar är numera ofta även börsnoterade i New York och ännu fler följer de internationella redovisningsreglerna IFRS. Globalfonder som tidigare investerade enbart i de industriländer som var med i OECD har ofta bytt jämförelseindex till MSCI World All Country där även länderna som kallas ”Emerging” ingår.
Globala branscher
Med facit i hand verkar det uppenbart att uppvärderingen från 2003 till 2007 var en engångshändelse som definitivt är passerad. Tydligt de senaste åren är att bransch istället har blivit mer avgörande för avkastningen än aktiens hemland.
Ett bra exempel på detta är de senaste månadernas omsvängning av Donald Trumps politik, som visar den globala kapitalismens enorma makt. Under valkampanjen förra året pratade Trump om att säga upp handelsavtalet Nafta och starta handelskrig med Kina, men efter bara tre månaders kontakt med verkligheten har han svängt och agerar för att gynna de stora multinationella börsföretagen. Vare sig de har Sverige, USA eller Kina som hemland så kommer börsnoterade bjässar att i framtiden agera globalt och övertala politikerna att leverera de villkor som ger arbetstillfällen och skatteintäkter.
Därmed kommer det i många branscher inte att spela någon roll för lönsamheten i vilket land huvudkontoret råkar ligga eller var aktien i första hand är noterad. Undantag blir de branscher där tillgångarna är knutna till ett visst geografiskt område (till exempel fastigheter, telekom, gruvor) eller en viss valuta (banker, försäkringsbolag). Men de branscher som har vuxit sig starka de senaste åren tack vare vetenskapliga framsteg (IT, läkemedel) är till sin natur globala.
Fortfarande är en större andel banker, fastighetsbolag, gruvor och telekombolag börsnoterade på tillväxtmarknader. Men en omsvängning sker även där, till exempel har andelen IT på tillväxtmarknader i Asien ökat till 34 procent. Det gör att gränsdragningen mellan ”normala” länder och ”tillväxtmarknader” kommer att bli allt mindre avgörande.
