Under hela hösten har fondförvaltare och andra experter varnat att aktiekurserna globalt skulle falla kraftigt om Donald Trump blev vald till USA:s nästa president. Vanliga argument var att Trump i valkampanjen hotat säga upp handelsavtal och att hans populism skulle ge ökad osäkerhet.
Men efter valsegern när börserna i New York öppnade på eftermiddagen svensk tid, onsdag 9 november, steg aktiekurserna där istället och drog med sig resten av världen uppåt. Slutresultatet blev att svenskregistrerade aktiefonder i snitt steg 0,8 procent under onsdagen, med läkemedel och Ryssland som vinnare.
Jag blev väldigt förvånad. Nationalekonomer och kapitalförvaltare har verkat eniga i att om Trump valdes till president så skulle det ge tydliga negativa effekter på ekonomin och därmed slå direkt mot aktiekurserna. Experterna borde kunna förutse effekterna av en så tydlig händelse. Men aktiemarknaden reagerade tvärtom.
Snedvridna prognoser
Orsaken till de felaktiga prognoserna om effekterna på aktiekurserna av Trumps vinst tror jag är att prognoserna innan valet vreds snett av politiska åsikter, för de flesta högutbildade har varit motståndare till Trump och särskilt i städer som New York har stödet för Hillary Clinton varit väldigt stark. Även om helheten var med i experternas analyser så har deras politiska åsikter gjort att de fokuserat på de negativa effekterna.
Men nu när valet är passerat och Trump är vinnare så styrs aktiekurserna av de faktiska ekonomiska effekterna. Bättre vinstmöjligheter för till exempel läkemedelstillverkare och byggföretag ger fler köpare av deras aktier. Och börsindex stiger.
Delvis kan förklaringen även vara att aktiespekulanter nu fokuserar på de kortsiktiga effekterna och att många satsar på att optimisterna den närmaste månaden får överhanden. Trumps tacktal strax efter att valsegern var konstruktivt och gynnade optimismen, men detta borde ha varit väntat. De långsiktiga negativa effekterna som riskerar att bli av till exempel ökad protektionism kan skada ekonomin både i USA och globalt, men de effekterna ignoreras kanske eftersom de ligger så långt in i framtiden.
Fast till skillnad från Brexit så gäller presidentvalet i USA bara 4 år. Sedan kommer nästa val. Antingen kommer Trump år 2020 att ha misslyckats precis som hans motståndare har varnat för (på grund av att han har fel attityd, är okunnig och saknar politisk erfarenhet). Då blir väljarna besvikna över att hans vallöften inte har genomförts. Det skulle skapa en god chans att en motreaktion ger majoritet för politiker med mer realistisk ekonomisk politik.
Eller så överraskar Trump, likt Ronald Reagan 1980. Nyckeln är att välja bra rådgivare och lyssna på deras råd. Tack vare republikansk majoritet i båda husen i kongressen har Trump större möjligheter än en demokratisk president att lyckas genomföra stora ekonomiska reformer. Ett exempel är den satsning på förbättrad infrastruktur som han nämnde i sitt tacktal.
4 år kort tid
Trump har dock stuckit ut hakan med flera vallöften som kommer att bli svåra att genomföra. Ett dominerande löfte som dessutom är lätt att kontrollera är bygget av en mur längs gränsen mot Mexiko. Kostnaden skattas till flera hundra miljarder dollar och kongressen skulle tvingas ta dessa pengar från andra delar i den statliga budgeten eller öka budgetunderskottet. Han har även lovat att miljoner ska få nya jobb att återuppbygga USA:s infrastruktur, att alla ska få möjlighet att nå sin fulla potential.
Därför verkar det troligt att många miljoner amerikaner om 4 år kommer att känna sig svikna av Trump. Om de missnöjda amerikanerna år 2020 har samma situation som idag, så röstar de rimligen inte på Trump igen. I andra länder där presidenter valts efter populistiska kampanjer med vallöften de misslyckas genomföra faller deras popularitet snabbt.
Och för att bygga eller riva ner de tillgångar som gör ett lands ekonomi stark är 4 år kort tid. Världsledande företag, kreativ forskning och effektiv produktion kommer att finnas kvar även år 2020. Och för de flesta investerare är spartiden längre, så marknadsvärdet betydligt längre in i framtiden avgör normalt.
Troligen har många investerare tänkt att de skulle passa på att köpa mer efter en seger för Trump, eftersom de ser börsras som ett bra köptillfälle. Så tänkte jag själv, "blir det en nedgång på 10% så ska jag passa på att öka andelen aktier i mitt sparande". Men om tillräckligt många tänker ett steg till så uteblir den första reaktionen.
Framöver kommer fler reaktioner. Donald Trump tillträder som president 20 januari och redan under drygt två månader till dess kommer mer information om vilka som kommer att bli ministrar i Donald Trumps regering och vilka politiska reformer de prioriterar. Vartefter som den faktiska politiken blir tydlig så kommer olika marknaden att reagera. Aktiekurser, räntor, valutakurser och andra priser kommer att ändras.
Fast det kommer att vara svårt att veta hur mycket av marknadernas rörelser som beror på Donald Trump. Men helheten kommer rimligen att bli tydlig, liksom den feedback amerikanerna ger sin president.
Aktier ger störst chans
För svenska fondsparare tror jag att det avgörande är att tänka långsiktigt. Och då har presidentvalet i USA inte alls ändrat de grundläggande möjligheterna att nå avkastning. Kapitalismen fortsätter att dominera världsekonomin. Räntorna och inflationen fortsätter att vara väldigt låga. Aktier fortsätter att ge högre risk men också större chans till avkastning. Aktiefonder med låga avgifter fortsätter att ge störst sannolikhet att lyckas bra med långsiktigt sparande.
