Säg nej till dödgrävarna

Fonder har schysta villkor som väldigt sällan ändras. Betydligt värre är de finansiella tjänster som har som affärsidé att tjäna pengar på straffräntor och kravavgifter. Säg nej till Norwegian, Telinet och andra dödgrävare som lever på dina misstag.

Jonas Lindmark 2015-12-22 | 18:58
Facebook Twitter LinkedIn

När människor klagar på fonders avgifter då tänker jag ofta att de borde jämföra med andra finansiella tjänster. Ta till exempel Aktiespararna, som förra veckan annonserade ett nytt försöka att stämma Swedbank, har de jämfört med villkoren för andra typer av finansiella tjänster?

 

Fondbolag har åtminstone ett starkt gemensamt intresse med kunden, för båda vill att sparkapitalet ska växa så mycket som möjligt. Fonder ger enbart betalt i procent av förvaltat kapital, så fondbolagens chefer vill att kunderna ska lyckas, att sparandet ska växa.

 

6 typer av dödgrävare

 

Det finns andra som har en helt annorlunda attityd till kunderna. Här är sex finansiella ”dödgrävare”, tjänster som bygger sin vinst på dina misstag:

 

Presentkort, särskilt de med bara 1 års giltighet. Jag är övertygad om att mer än hela säljarnas vinst kommer från de mottagare som glömmer att använda presentkortet. Ge pengar istället, eller ett hemgjort gåvobrev.

 

Extra försäkringar. De har en liknande logik oavsett om de säljs tillsammans med cyklar, smycken, glasögon, mobiltelefoner eller annan elektronik. Förutom att de ofta är orimligt dyra i förhållande till sannolikheten att föremålet slutar fungera eller försvinner, så beror en stor del av lönsamheten på att människor glömmer bort att de har köpt försäkringen.

 

Krediter med många fakturor. Både via ett växande antal butiker och SMS ger finansbolag små krediter som ger små räntor i kronor räknat, men blir lönsamma främst om låntagaren misslyckas att betala tillbaka. Det låter bra med ”24 månader utan ränta” men missa ett enda av 24 fakturadatum så tillkommer påminnelseavgift och straffränta. De värsta skickar till inkasso en vecka efter fakturadatum och strax därefter vinner de bingo: Kronofogden.

 

Hela affärsidén hos småkrediter vilar på att Sverige har Kronofogden, med väldigt stor makt. Företagare borde ha som affärsidé att hjälpa kunderna, inte att tvärtom bli rika på kravavgifter när kunderna misslyckas betala.

 

Bonuskort som måste ha kredit. Förr i världen fick man bra ränta av ICA och dessutom bonuspoäng. Men häromåret gjorde jag ett misstag, glömde att fylla på pengar och blev krävd på både kreditränta och en påminnelseavgift som var orimligt stor i förhållande till kreditens storlek. Per telefon fick jag svar att det inte gick att ta bort krediten. Jag skrev och bad ICA att antingen ta bort krediten eller avsluta kortet.

 

Sedan dess har jag inget ICA-kort. När jag idag kollar avtalsvillkoren så verkar det numera gå att få ett utan kredit. Kanske fler än jag som klagat?

 

Kreditkort där skulden aldrig tar slut. Min fru passerade Arlanda i våras och blev övertalad att skaffa ett Norwegian-kort som hon sedan använde för att köpa flygbiljetter. Avtalet var med e-fakturor, som hon är van att bocka i och betala utan att ifrågasätta. Första misstaget var att inte se att e-fakturorna bara var på minsta betalning, 3 procent av skulden. Så Norwegian började tjäna sina 16,99 procent per år, betydligt mer än vad vårt bankkonto ger.

 

Nästa misstag var att tro att det skulle räcka att betala hela det ”Saldo” som stod på nästa faktura för att bli av med skulden. Men Norwegian skriver inte ut månadens skuldränta på fakturorna (trots att räntan konstant är 16,99 procent), den dyker istället upp som en ny kredit nästa månad. Den här månaden betalar vi 2 procent extra och hoppas sedan kunna klippa kortet.

 

Elavtal som ger säljaren rätt att ändra villkoren. Det värsta jag drabbats av det senaste året är Telinet Energi. De blev min familjs elleverantör när jag förra året letade nytt lägsta rörligt pris i ett löpande avtal med 1 månads uppsägningstid. Men för två månader sedan skrev Svenska Dagbladet om en kund som blivit lurad av Telinet och krävd på 900 kronor för att avsluta avtalet. Telinet har avtalsvillkor som ger Telinet rätt att utan förvarning ändra villkoren, men enligt Energimarknadsinspektionen (EI) bryter detta mot ellagen. Jag upptäckte att även jag gjort misstaget att tro att samma avtal löper vidare om inte elbolaget skickar ett brev i förväg med nya avtalsvillkor.

 

Tack vare att e-fakturor finns kvar hos internetbanken har jag kunnat kolla och upptäckt att efter 6 månader ändrade Telinet från löpande avtal till rullande 12 månaders bindningstid. Efter ett år höjdes den fasta månadsavgiften från 0 till 99 kronor. Under två månader i somras var avtalet åter ”Löpande” (kanske efter påpekande från EI), men efter 16 månader skedde den fjärde ändringen av avtalet, tillbaka till 12 månaders rullande bindningstid. Inte en enda gång har jag fått något brev om ändringarna. Mitt misstag var att inte jämföra fakturorna och se att Telinet ändrat villkoren.

 

När jag läst artikeln i Svenska Dagbladet valde jag en annan elleverantör, åter med rörlig pris och en månads uppsägningstid. Men häromdagen kom en extra faktura på 900 kronor från Telinet: ”Lösenavgift p g a bruten bindningstid”. Trots att EI påpekat att elbolag ska meddela kunderna alla ändringar i avtalsvillkoren 60-90 dagar i förväg, så fortsätter Telinet alltså att ta betalt baserat på avtalsändringar som bryter mot ellagen. När jag idag ringde till Telinets kundtjänst och sa att detta verkar orimligt, så fick jag direkt svaret att de stryker den extra fakturan.

 

Men hur många andra elkunder har missat att läsa om Telinet i Svenska Dagbladet? Hur många andra kunder även hos andra elbolag gör det jag först tänkte: ”Jag hinner inte tjafsa om detta, jag betalar 900 kronor.”

 

Värre när dina misstag ger vinsten

 

Visst finns även fonder med tveksamma villkor. Jag tycker till exempel att fond-i-fond med både fast och resultatbaserad avgift som investerar i hedgefonder som också tar ut både fast och resultatbaserad avgift är en orimligt dyr konstruktion (mer om detta i ”Jag är nöjd med Brummer”). Men det är oschysst på en helt annan nivå att reglerna för tjänsten avsiktligt konstrueras så att det är kundernas misstag som ger säljaren vinst.


Xfondavgifter Xpersonligt Xköptips

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar