Svenska folket hade bara 38 miljarder kronor placerat i branschfonder för fem år sedan, men sedan dess har detta sparande ökat med 125 procent. Under samma period har sparandet totalt i alla typer av aktiefonder bara ökat knappt hälften så mycket, 57 procent.
Det finns dock bara 24 branschfonder kvar bland de svenskregistrerade fonderna, vilket beror på att storbankerna har minskat sina sortiment drastiskt. Istället är det PPM-spararna som kraftigt har ökat sitt sparande, per 30 september hade de 48 miljarder kronor i kategorin. Men de väljer idag främst mellan utländska alternativ.
Landfonder populärare
Fast fortfarande är landfonder populärare och det beror nog delvis på att det finns många fler länder att välja på. Människor som köper med hjärtat har lättare att hitta något som lockar också för att det finns fler relationer som är kopplade till ett land (släkt, kultur, mat, idrott, kändisar, resmål, med mera). Och det är nog fler människor som tycker att de har bra kunskap om ett visst land, än de som känner sig som experter på en viss grupp företag.
Bakgrunden är också att många svenskar köpte dyrt när de valde IT-fonder år 2000 eller läkemedelsfonder 2001. Dessa fondandelar har de sedan sålt med förlust eller försöker glömma hur mycket andelarna en gång kostade. Och bränt barn skyr elden. Vissa år är det liten skillnad i avkastning mellan olika branscher, då verkar valet inte lika betydelsefullt som att försöka pricka rätt land. Kanske är det även enklare att känslomässigt fastna för ett land baserat på vilseledande argument (typ ”Kina har världens största befolkning, alltså kommer landets aktiemarknad att stiga mest”).
Fast det skulle kunna finnas lika många olika typer av branschfonder, om fondbolagen hade startat dem. Till exempel vore det rimligt med fonder inriktade på bilindustrin (både tillverkare och deras underleverantörer), livsmedelstillverkare (lockande för alla med stort matintresse) och byggbolag (en växande befolkning behöver både bostäder och arbetsplatser).
Lättare pricka rätt bransch
Huvudargumentet för att hellre fokusera på branscher är att prognoser för om aktiernas värdeökning kommer att bli extra hög i en viss bransch är lättare att göra än att spå vinnare bland länder, för valsituationen är enklare. Registreringen på aktiebörsen i ett visst land ger inte alls samma tydliga koppling till den ekonomiska utvecklingen i just det landet.
På Stockholmsbörsen finns till exempel många stora börsföretag som har merparten av både tillverkning och försäljning i andra länder. Tydligast exempel är globala koncerner som SKF och Electrolux. På samma sätt finns det även i andra delar av världen många multinationella företag som av historiska skäl råkar vara registrerade och börsnoterade i ett litet land. Därför ger en Sverigefond som enbart placerar på Stockholmsbörsen till stor del ägande även i verksamhet utanför landets gränser. Dessutom har många länder en egen valuta, vilket ger extra risk.
Branschfonder har ett renare urval, eftersom förvaltaren då väljer aktier baserat på den faktiska verksamheten i börsbolaget. Logiskt sett är det alltså svårare att välja rätt land, eftersom det ger extra nivåer av information att utvärdera, men statistiken visar ändå att fler svenska fondsparare väljer landfonder än branschfonder.
Risk för bubblor
Å andra sidan finns det även argument mot branschfonder, främst att de ger större risk att bli kraftigt övervärderade. IT-bubblan är välkänd och några exempel de senaste åren är vindenergi och guldgruvor. När utbudet av aktier är litet men intresset är stort, så kan aktiekurserna snabbt tryckas upp långt över den nivå som är rimlig.
Även länder med begränsat utbud av aktier kan dock få extrema rörelser i börsindex. Exempel de senaste åren är Indien och Baltikum. Ett annat liknande problem är överdrivet intresse för småbolagsfonder. Som fondsparare är det därför viktigt att vara på sin vakt mot alltför smala placeringar och att alltid försöka ta reda på om värderingen mätt som t ex genomsnittligt p/e jämfört med andra typer av aktier är rimlig sett i relation till förväntningarna på framtida tillväxt.
