För tre år sedan skrev jag ”Sälj dina obligationsfonder nu”(länk ovan till höger). Men facit i hand är det tydligt att jag hade fel om deras möjlighet att ge avkastning. Svenska räntor har fortsatt nedåt, så långa räntefonder har faktiskt levererat en avkastning på i snitt 3 procent per år från augusti 2012 till idag.
Korta räntefonder har varit klart sämre, mindre än 1 procent per år i snitt. Företagsobligationsfonder visar större spridning, de bästa har stigit 4 procent per år eller mer.
Helt rätt i mina tips för tre år sedan var att både hedgefonder och aktiefonder blev bättre placeringar. I snitt har svenska fond-i-fond som placerar i hedgefonder stigit 6 procent per år. Men allra bäst har aktiefonder varit, upp i genomsnitt 67 procent de senaste tre åren vilket motsvarar 19 procent ränta per år.
Räntefonder behövs
Nu är läget dock mer extremt än för tre år sedan. Räntorna är ännu lägre och aktiemarknaden betydligt högre värderad. Bankerna har det senaste året tvingats sänka avgifterna i sina penningmarknadsfonder för att de inte garanterat ska ge förlust. Men fortfarande finns ett starkt behov av räntefonder, främst därför att en stor del av fondsparandet är inlåst och måste placeras i ett visst fondutbud. Både i PPM och i många andra fondutbud är räntefonder det enda alternativet för sparare som vill minska eller helt undvika exponering mot aktiemarknaden.
Den kraftig börsuppgång vi sett de senaste fyra åren, då aktiefonderna nästan dubblat spararnas pengar, gör att mycket mer av goda tider är intecknat framöver. Delvis kan uppgången bero på överdriven optimism. Men en stor del av förklaringen är de extremt låga och ibland till och med negativa marknadsräntorna, som gjort att många investerare sett sig tvingade att acceptera lägre avkastning även från aktier, vilket motiverat högre aktiekurser.
Om återstående spartid är kort, mindre än 5 år, så är risken idag därför stor att fortsatt sparande i rena aktiefonder ger värdeminskning från dagens höga nivå. Någon gång de närmaste fem åren kommer rimligen inflationen att ta fart och då krävs kanske snabba räntehöjningar till mer normala nivåer, särskilt i USA. Det kommer troligen ge säljtryck på aktiemarknaden, när många placerare lockas att återvända till en mer normal andel räntesparande. Hur stor effekt högre räntor skulle få på aktiemarknaden är svårt att säga, det beror främst på psykologi. Men vanligt sunt förnuft säger att om återstående spartid är kort så är det klokt att passa på att ta hem vinster från aktiefonder och välja säkrare placeringar.
Obligationer ger förlustrisk
Även långa räntefonder ger idag en ännu tydligare förlustrisk än tidigare, eftersom dagens marknadsräntor nära noll för eller senare kommer att stiga vilket betyder fallande pris på obligationer med fast ränta. Därför bör sparare i långa räntefonder ha en spartid på minst 3 år så att de hinner tjäna igen kommande räntehöjningar.
Företagsobligationer har därför blivit mycket mer populära de senaste åren. De ger högre utlovad ränta och har ofta kortare räntebindning, men ger också risk att förlora delar av insatsen om företag går i konkurs. Risken är dock mycket mindre än med aktier, eftersom det är aktieägarna som tar förlusterna först innan företagets långivare drabbas. Dessutom kan fonder sprida riskerna på många innehav i olika länder och branscher.
Korta räntefonder har ibland namn som innehåller ordet ”Likviditet” (vilket leder tanken till riskfritt banksparande) men de placerar ändå ofta merparten av fondens kapital i olika företag. Därmed ger de lite högre avkastning, men det är viktigt att vara medveten om att dessa räntefonder även riskerar att förlora pengar vid en allvarlig kris.
Sämre framöver
Många fondsparare har redan minskat sitt risktagande. Blandfonder och långa räntefonder var de klart mest populära under 2014, med 91 procent av det svenska inflödet netto av nya pengar. Förhoppningsvis är dessa sparare medvetna om att de höga avkastningar som även lågriskfonder lyckats nå de senaste åren inte kommer att fortsätta framöver.
Dagens extremt låga räntor tillsammans med att aktiekurserna redan stigit väldigt kraftigt gör att avkastningen framöver nästan säkert kommer att bli sämre än den historiska. Förklaringen är helt enkelt att politiker runt om i världen har sänkt räntorna för att öka intresset för både konsumtion och investeringar. Baksidan av det är att sparande kommer att bli mindre lönsamt än tidigare.
Men för alla Sveriges pensionssparare, främst inom PPM och tjänstepension, så är fortsatt fondsparande ett tvång och då återstår att göra det bästa av läget och välja de fonder i respektive utbud som troligen ger bäst kombination av risk och förväntad avkastning. I den mixen behövs räntefonder idag betydligt mer än för tre år sedan.
