Jag blev flera gånger irriterad, när jag i början av veckan var med i en paneldiskussion anordnad av SNS om Sverigefondernas resultat. Utgångspunkten var en forskningsrapport om Sverigefondernas resultat under perioden 1993-2013 av Harry Flam och Roine Vestman.
De skrev även på DN Debatt i december och påstod att deras granskning ger argument för att svenska fondsparare enbart ska välja indexfonder. Jag gav mina motargument i ”Vad är rätt slutsats av Didner & Gerge?” (länk ovan till höger). Det som främst stör mig är att Flam och Vestman har granskat en enda faktor, fonders historiska avkastning – och sedan påstår de att det inte går att hitta förvaltares skicklighet med hjälp av andra faktorer. Varje år byter 20-30 procent av förvaltarna jobb.
Småbolagsfonder lite sämre än sitt index…
En viktig fråga som dock inte alls tagits upp ännu i denna debatt är frågan om de aktivt förvaltade småbolagsfonderna har gjort någon nytta. Flam och Vestman påstår att de också har misslyckats, eftersom de i snitt har presterat sämre än sitt jämförelseindex Carnegie Small Cap Index. Denna slutsats är riktigt om det enda syftet är att avgöra om förvaltarna har varit så skickliga att de tjänat in fondernas avgifter och kostnader.
Men på DN Debatt drar Flam och Vestman en helt annan slutsats, om den samhällsekonomiska nyttan av fondsparandet. De påstår att ”Indexfonderna har ungefär samma bruttoavkastning som Sverigefonderna, men de har lägre förvaltningskostnader” vilket skulle betyda att om alla svenskar väljer indexfonder så skulle det ge en samhällsekonomisk vinst på som mest 5 miljarder kronor per år. I detta resonemang blir det helt vilseledande att jämföra med index, eftersom det inte går att köpa index. Och det finns dessutom starka skäl till att det saknas indexfonder som placerar i svenska småbolag (mer om detta nedan).
… men mycket bättre än indexfonder
Den relevanta jämförelsen är därför vad de aktivt förvaltade småbolagsfonderna har presterat jämfört med indexfonderna, som främst placerar i de största börsbolagen. Och sanningen är att småbolagsfonderna har lyckats ge mycket högre avkastning.
Sambandet att aktier i småbolag i snitt har gett klart högre avkastning än storbolagens aktier har bekräftats av forskare i över femtio år och att det gäller globalt syns tydligt i sökningen här på Morningstar. Genomsnittet de senaste 15 åren för de USA-fonder som säljs i Sverige är 1,9 procent avkastning per år för storbolag (kategori ”mix bolag”), men hela 5,7 procent per år för småbolag fram till 31 januari. Genomsnittet de senaste 15 åren för Japanfonder är minus 2,5 procent för storbolag, minus 1 procent för småbolag. Snittet för Europafonder är 2,5 procent för storbolag och 3,8 procent för småbolag. Snittet för vanliga Sverigefonder är 5,5 procent medan småbolagsfonderna stigit 8,7 procent per år de senaste 15 åren. Snittet för de Sverigefonder som är indexfonder är 5,0 procent.
Det finns förstås undantag under enskilda kalenderår och även lite längre tidsperioder. Andra halvan av 1990-talet var en lång period då storbolagsaktier utvecklades bättre (under börsuppgången som avslutades med IT-bubblan år 2000). Även de senaste åren visar jämförelser av nyckeltal att småbolagsaktier blivit oroande högt värderade.
Orsaken till att storbolagsaktier brukar vara högst värderade och därmed i snitt ger lägre avkastning framöver är troligen främst att de anses mindre riskabla. Men skillnaden i risk finns främst på kort sikt därför att småbolagsaktier har sämre likviditet (färre potentiella köpare och säljare som vill göra en snabb affär) och därför även tillfälligt faller mer i värde under börsras. Men för pensionssparande och annat långsiktigt sparande spelar dessa risker väldigt liten roll, särskilt idag när det går så lätt att sprida sitt sparande globalt.
Problemet med småbolagsfonder är istället att de i snitt har högre avgifter, vilket gör att fördelen med denna investering minskar för fondspararna. Fast 15-årssnitten ovan är fondernas nettoavkastning, vilket visar att småbolagsaktiernas fördel är så stor att den finns kvar även efter de högre avgifterna.
Indexfond med småbolag saknas
Det finns ingen indexfond som placerar i svenska småbolag och förklaringen är att likviditeten som sagt är sämre plus att det finns många fler småbolag vilket gör att transaktionskostnaderna skulle bli högre. Det dagliga arbetet med att hantera flöden av pengar in och ut blir därför också mer krävande, så en ”passiv” småbolagsfond skulle behöva ta ut en högre årsavgift än de indexfonder som enbart placerar i de 30 mest omsatta aktierna.
Detta gör det ofrånkomligt att en småbolagsfond som passivt försöker spegla Carnegie Small Cap index netto efter alla kostnader skulle prestera mycket sämre än index. Fondbolaget måste alltså bygga sin kalkyl på ytterligare en lite högre förvaltningsavgift eftersom svagt resultat jämfört med index kommer att avskräcka många kunder och fondförmögenheten därför troligen förblir liten.
Som jag skrivit om flera gånger det senaste året finns dock tydliga tecken på att aktier i småbolag har blivit högre värderade, så att deras fördel troligen inte längre är lika stor som den varit historiskt. Därför ska spartiden vara minst tio år och det vore det oklokt att placera enbart i småbolag. Min slutsats är istället den som vill minimera sina kostnader genom att främst placera i billiga indexfonder inte ska glömma bort att också köpa den typ av fonder där den aktiva förvaltningen troligen gör störst nytta, småbolagsfonder.
Xavkastning Xindexfonder Xköptips Xsmåbolag
