De senaste tio månaderna har svenska kronan försvagat kraftigt. Det har dolt för oss svenskar att aktiemarknaderna globalt har tappat farten och att oron kring världsekonomins utveckling har ökat.
Särskilt tydlig är skillnaden i synen på hur USA-aktier har utvecklats. Sedan i juli har börserna i New York svängt oroligt kring en platt trend och sedan årsskiftet är nedgången räknat i dollar 3 procent. Men dollarkursen har stigit väldigt kraftigt det senaste halvåret och fortsatt uppåt under januari, så omräknat till svenska kronor har USA-fonderna i snitt stigit 23 procent det senaste halvåret och under januari är uppgången 3 procent.
Kronan för svag
Vid uppdateringen av fondportföljerna i Morningstars PPM-test i juni valde jag att lita på de argument som då fanns för att dollarn skulle stiga kraftigt mot euron och tog med en räntefond som investerar i dollar i de aktiva PPM-portföljerna. Hur svenska kronan ska utvecklas mot andra valutor är svårare att spå, särskilt på kort sikt, eftersom utländska investerares ändrade syn på den politiska utvecklingen i Sverige ibland får stort genomslag. Mitt intryck är att valresultatet 14 september och osäkerheten kring statsbudgeten som under december såg ut att leda till nyval har slagit orimligt hårt mot svenska kronans värde.
Riksbankens TCW-index låg från augusti 2012 till mars 2014 stadigt strax under 120, men på mindre än ett år har det stigit över 130 vilket visar hur kronan i snitt har försvagats. USA-dollarn har på tio månader klättrat från 6,50 till 8,20 svenska kronor. En euro har stigit från 8,80 till 9,30 kronor. Jag tycker att svenska kronan har försvagats för mycket, med tanke på att svensk ekonomi fortsätter att utvecklas bättre än resten av Europa.
Ett tydligt exempel på skevhet i synen på valutor och ekonomisk utveckling är den branta uppvärderingen av schweizerfrancen när Schweiz centralbank 15 januari upphörde att försvara sitt ”tak” på 1,20 franc per euro. Visst har Schweiz en stark ekonomi, men styrräntan där sänktes samtidigt ytterligare under noll, ned till minus 0,75 procent.
Samtidigt brukar ekonomer förklara försvagningen av den svenska kronan sedan förra våren med att Riksbanken under 2014 sänkte reporäntan från 0,75 procent ned till noll. Fast fortfarande är Sveriges ekonomi stark med överskott i bytesbalansen, likt Schweiz, men ändå har valutamarknaden behandlat dessa två små europeiska valutor helt olika. Det verkar orimligt i längden, så jag tror att svenska kronan kommer att stärkas det närmaste året.
Världsekonomin svagare
En annan viktig förändring det senaste halvåret är att de flesta råvarupriser har fallit. Mest uppmärksamhet har halveringen av oljepriserna fått, men efterfrågan har minskat även på många andra råvaror. Lägre energipriser är positivt eftersom de ger samma effekt som sänkta skatter i konsumentländerna. Men samtidigt visar minskad efterfrågan på råvaror mer generellt att tillväxten i världsekonomin har bromsat in.
Aktiemarknaden verkar dock inte bry sig om signalerna från råvarumarknaderna, förutom att sänka aktiekurserna inom energisektorn rejält. Ändå har aktiekurserna de senaste åren främst stigit tack vare högre värdering, vilket visar ökad optimism om framtiden, inte alls lika mycket på grund av stigande vinster. När prognoserna för alla världsdelar är halvbra eller sjunkande ekonomisk tillväxt och företagens vinstmarginaler redan är höga, då tycker jag det verkar orealistiskt att hoppas på plötsliga vinstökningar från börsföretagen.
Därför tar jag bort satsningen på dollar i de tre aktiva portföljerna (4-6) och ökar istället kraftigt andelen svensk räntefond. Andelen aktiefonder är oförändrat låg i portfölj 5 och 6, för att kunna passa på och fynda efter nästa börsras. När det kommer vet jag inte, men efter de senaste tre årens börsuppgång verkar det troligt att det någon gång de närmaste tre åren kommer ett bättre köptillfälle än idag.
Europa och Asien
Tyvärr får man fortfarande bara välja fem fonder hos Pensionsmyndigheten. Minskningen från två till en räntefond i de aktiva portföljerna gör att jag kan lägga till en aktiefond och det jag främst har saknat är en satsning på europeiska kvalitetbolag. Övervikten Asien fortsätter att vara stor, eftersom jag tror att fördelarna med regionens högre tillväxt kommer att fortsätta uppvärderas. Andelen USA är låg, eftersom jag aktiekurserna har stigit för mycket i förhållande till den svaga tillväxten i amerikansk ekonomi (mer om detta i ”Dagens aktiekurser kräver högre tillväxt”).
Den exakta fördelningen fonder i portföljerna finns som vanligt både i PPM-testet och i en separat artikel (länkar ovan till höger). Diagram som visar hur portföljerna har utvecklats de senaste 14 åren finns på sidan Guide / PPM / Läs mer om PPM-portföljerna.
