Stockholmsbörsen har backat de senaste två veckorna, fast räknat i svenska kronor är nedgången inte särskilt stor. Men när alla aktiemarknader räknas om till dollar blir nedgången för Sverigeindex både längre och mycket större. Ur amerikanskt perspektiv passerade Sverigeindex toppen redan i slutet på maj och nedgången sedan dess är 13 procent.
Samtidigt har USA-fonderna stigit kraftigt. Uppgången för USA-aktier de senaste fyra månaderna beror dock nästan helt på att USA-dollarn har stigit väldigt kraftigt både mot euron och mot svenska kronan. Räknat i dollar har dock börserna i New York också backat den senaste månaden och är tillbaka på samma nivå som i början av juni.
I början ser placerarna bara den positiva effekten av en starkare valuta, men inom det närmaste året kommer även de negativa effekterna att bli tydliga, när börsföretagen i USA får svårare att konkurrera och deras tillgångar utomlands måste räknas om med sämre växelkurs. Tecken på dessa effekter kommer att börja synas i rapporterna för tredje kvartalet, som börjar publiceras nästa vecka.
Stor uppgång i USA
Förklaringen till börsnedgången tror jag främst är tecken på svagare ekonomisk utveckling i många viktiga länder utanför USA i kombination med oro inför börsföretagens kvartalsrapporter. Genom åren har det ofta varit just tredje kvartalet som skillnaden mellan analytikernas prognoser och verkligheten enligt rapporterna blivit uppenbar, även om det sällan blivit lika stora ras som oktober 1987 och oktober 1997.
De senaste tre åren har USA-fonderna i snitt stigit över 70 procent och globalfonderna har stigit nästan lika mycket eftersom de i snitt innehåller nästan hälften amerikanska aktier. En genomgång av Morningstars aktieanalyser visar att de flesta aktier i amerikanska storbolag fortfarande är i närheten av sitt fundamentalt motiverade värde, men majoriteten är något övervärderade och det är få som är verkligt köpvärda (bara 8 av 695 aktier på New York Stock Exchange har Morningstar Rating 5 stjärnor). Även en granskning av börsindex visar att de senaste två årens uppgång har skapat är en avvikelse ovanför den långsiktiga bastrenden de senaste 20 åren, som dock inte är lika stor som i slutet av 1990-talet och 2006-2007.
Kon-Tiki och svensk räntefond
För att minska exponeringen mot USA byter jag nu mellan Skagens två största fonder i de tre aktiva portföljerna (4-6). Skagen Global har utvecklats klart bättre än Skagen Kon-Tiki de senaste tre åren, skillnaden är främst att Kon-Tiki investerar väldigt liten andel i USA. I portfölj 1 byter jag från Skagens Global till BL Emerging Markets, som redan finns i portfölj 2 och 3.
Uppgången för USA-dollarn tycker jag verkar troligt att den fortsätter en bit till det närmaste halvåret, särskilt i förhållande till euron. Valutakurserna har historiskt ofta överreagerat och i ett 10-årsperspektiv finns fortfarande stort utrymme för dollarna att stärkas. Alltså behåller jag räntefonden Allianz US High Yield i de aktiva portföljerna.
Försvagningen av den svenska kronan efter att Riksbanken överraskande sänkte reporäntan i början av juli tycker jag verkar överdriven. Sveriges ekonomi är stark med ett fortsatt stort överskott i bytesbalansen och stort tvångssparande (mer om detta i ”Inget politiskt parti bryr sig om sparande”, länk ovan till höger). Därför byter jag till en svensk räntefond i portfölj 6, för att kunna passa på att fynda aktiefonder efter nästa större sättning i världsindex räknat i dollar. Balkan-fonden blir utbytt, efter bra värdeökning och på grund av ökad risk för problem i Turkiet.
Den exakta fördelningen fonder i portföljerna finns som vanligt både i PPM-testet och i en separat artikel (länkar ovan till höger). Diagram som visar hur portföljerna har utvecklats de senaste 14 åren finns på sidan Guide / PPM / Läs mer om PPM-portföljerna.
