Fler väljer ISK efter börsuppgången

Många svenskar lockas av låg skatt på aktievinster och under första halvåret satte hushållen in 25 miljarder i fonder via ISK. Men se upp med inflationen och andra nackdelar.

Jonas Lindmark 2014-08-14 | 16:38
Facebook Twitter LinkedIn

När regeringen lanserade investeringssparkonto (ISK) i januari 2012 var intresset begränsat, få lockades av fördelarna jämfört med kapitalförsäkringar (direkt ägande, bättre flytträtt, lägre avgifter).


Men nu har bankerna blivit bättre på att informera och under första halvåret 2014 har intresset ökat kraftigt för ISK. 29 procent av nysparandet i fonder under första halvåret, 25 miljarder kronor, placerades via ISK. En starkt bidragande orsak tror jag är att börsnedgången under 2011 har följts av brant uppgång under 2012, 2013 och hittills i år.


Bara 0,6% skatt


Om innehaven stiger kraftigt så blir skatten ändå bara 30 procent av statslåneräntan föregående år gånger kapitalunderlaget (som är en fjärdedel av värdet på ISK-kontot i början av varje kvartal plus insättningar). Förra året var statslåneräntan bara 2,09 procent så skatten i år blir bara drygt 0,6 procent av kapitalet. Självklart är detta frestande när de flesta aktiefonder ser ut att stiga mer än 10 procent för tredje året i rad. Den framtida skatten ser alltså ut att kunna bli under 6 procent av värdeökningen.


Fast om du flyttar ett gammalt direktsparande till ISK så är det bättre att göra det efter en börsnedgång, så att reavinstskatten vid flytten blir lägre. Att flytta just nu när aktiekurserna nyligen har stigit kraftigt ger risk att reavinsten blir onödigt stor.


Och villkoren framöver försämras troligen, för dels kommer räntorna att höjas nästa gång inflationen tar fart, dels har börsuppgången historiskt i snitt varit betydligt lägre (se förra veckans krönika ”Räkna med mindre än 5 procent per år”).


Inflation nackdel


Problemet med ISK och inflation är att i ett scenario där inflationen stiger till 5 procent, statslåneräntorna är 7 procent och börsuppgången 10 procent per år så kommer den reala avkastningen bara att vara 5 procent, men ISK beskattas med över 2 procent av hela kapitalet.


Nästa problem med ISK är att om inflationen stiger och spartiden är lång, över 20 år, så kommer den totala beskattningen att bli massiv eftersom det är en nackdel att skatten tas ut på hela kapitalet varje år. Därför är det viktigt att hålla koll på hur statslåneräntorna utvecklas och om räntorna har stigit kraftigt byta från ISK till ett sparande med skatt på enbart reavinster.


Ett annat problem är att det främst är sparande med hög risk som troligen lönar sig via ISK, eftersom höga vinster beskattas lågt. Att spara i räntefonder med låg risk, vars avgifter gör att avkastningen netto troligen blir lägre än statslåneräntan, är bättre att göra direktägt.


Nästa gång som inflationen tar fart och räntorna höjs så kommer effekterna dessutom att slå dubbelt mot räntesparande via ISK. Dels betyder stigande räntor att värdepapper med fast ränta faller i värde, så att långa obligationsfonder faller (fast efter fallet så blir den framtida avkastningen därefter högre). Dels kommer den genomsnittliga statslåneräntan att stiga vilket gör att även den årliga skatten på ISK stiger.


Testa flera


När du väljer ISK är det viktigt att jämföra några alternativ för att se vilket som passar dina behov bäst. Det är både viktigt att du tycker att hanteringen är enkel och att utbudet av fonder och andra sparprodukter passar dina behov. Att öppna ett ISK är normalt gratis (även om vissa transaktioner kostar) så det kan vara värt att testa flera alternativ för att sedan flytta alla pengarna till det du gillar bäst.


Tänk också på att du behöver begära information separat från andra fondbolag, till exempel anmäla dig till deras nyhetsbrev, för ISK-instituten meddelar inte externa fondbolag att du är kund (mer om detta i ”ISK gör fonderna sämre”, länk ovan till höger).


Visst är det under branta börsuppgångar möjligt att betala betydligt lägre skatt med ISK. Och det är en nackdel med direktägande att det skattemässigt sett lönar sig att inte byta fonder, eftersom detta gör att sparare behåller dåliga fonder. Men i praktiken behåller ändå de flesta fondsparare sina fonder hela spartiden och tyvärr kommer nog bara en liten andel sparare att lyckas flytta sina pengar från ISK nära toppen av börsuppgångar.


Xfondfakta Xskatt

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar