”Det kommer även i Sverige” är nog den slutsats som de flesta drog redan förra året, efter att de hört om den nya lagstiftningen i Storbritannien och Nederländerna som förbjuder vissa typer av provisioner till finansiella rådgivare. Men när, och hur omfattande?
Nackdelen med förbud mot att säljare får betalt av ett fondföretag eller försäkringsbolag baserat på hur mycket pengar kunden sätter in är att färre svenskar troligen skulle få finansiell rådgivning, eftersom många kommer att avstå om de måste betala för tipsen direkt ur egen plånbok (mer om detta i ”Svårt få bra skattefria råd”, länk ovan till höger).
Tuffare FI
Finansinspektionen (FI) har de senaste två åren blivit mycket tuffare än tidigare och redan förra året föreslog FI ett förbud mot ”up front” provisioner, vilket den här veckan Skandia frivilligt infört. Kritiken mot finansbranschens ”rådgivare” skärps ytterligare i FI:s senaste rapport ”Konsumentskyddet på finansmarknaden” (15 maj 2014).
FI påpekar i rapporten (sidan 12) att ett bredare förbud behövs för att komma till rätta med de intressekonflikter som är kopplade till rådgivning om finansiella produkter. Därefter nämns den vanligaste invändningen från finansbranschen:
”Ett provisionsförbud skulle dock kunna få negativa konsekvenser, bland annat att antalet företag som erbjuder rådgivning om finansiella produkter minskar och att konsumenter som inte kan betala genom arvoden inte får tillgång till rådgivning.”
Men detta påpekande följs direkt i nästa mening av ett dråpslag, likt ett basebollträ i bakhuvudet på försäkringsmäklare hos till exempel Max Matthiessen, Säkra och Söderberg som hoppas få fortsätta tjäna grova pengar på provisioner:
”För att effekten av det minskade utbudet av rådgivare på marknaden ska väga upp mot fördelarna med en oberoende rådgivning krävs att den rådgivning som eventuellt skulle försvinna från marknaden genererar nytta för konsumenterna i form av låga priser och hög kvalitet.”
Därefter följer en faktaruta ”Investeringsbedrägerier” och (sidan 13) ett avsnitt med rubriken ”Dåligt anpassad rådgivning”. Budskapet mellan raderna är glasklart: Det blir stopp för alla provisioner till finansiella rådgivare även i Sverige, om Finansinspektionen får bestämma. Och regeringen har nyligen utvidgat Finansinspektionens uppdrag, vilket gjort att från 1 april har FI den nya enheten Konsumentskydd med 85 anställda.
Med andra ord: det är FI som bestämmer och det blir ett brett provisionsförbud i Sverige.
Äntligen
Jag håller med om att det är tveksamt om dagens rådgivare i genomsnitt gör nytta för kunderna när det gäller att peka ut bästa sparprodukt för individens behov. Så det gör troligen inte så mycket om provisionsbaserade rådgivare försvinner helt.
Särskilt tydligt är detta när det gäller det mest långvariga sparandet för de flesta människor, pensionssparande. Många berättar om tillfällen de blivit lurade. Och när det väl är dags att börja ta ut pensionen så är de provisionsbaserade ”rådgivarna” ointresserade av att ge hjälp (se ”Sverige behöver fler pensioneringsrådgivare”).
Så jag är glad. För över tio år sedan började jag kritisera Finansinspektionen för att myndighetens tjänstemän inte ingrep mot uppenbara missförhållanden (till exempel i ”Sverige har gott om fondskandaler” och ”Gräv fram sanningen om provisionerna”). Nu verkar det äntligen bli bättre tider, där småsparare på allvar får hjälp av FI mot giriga säljare av dåliga sparprodukter. Att något händer nu beror nog till stor del på att våra svenska politiker fått tydliga exempel på förändring i Nederländerna och Storbritannien.
Men huvudsaken är att något äntligen görs. Heja!
