Alla fondsparare måste bli varnade vilka fonder som ger störst risk att förlora pengar. Efter finanskrisen 2008 bestämde EU att alla fondbolag måste informera om hur osäkert det framtida resultatet är på en skala 1-7.
Riskgrupperna 1-7 kallas av EU ”synthetic risk and reward indicator” (SRRI) och ska vara men i alla fondfaktablad i Sverige enligt den nya lagen om värdepappersfonder som började gälla augusti 2011. Skalan 1-7 baseras på avkastningens historiska svängning, som enligt reglerna från ESMA beräknat som standardavvikelse under de senaste fem åren omräknad till årstakt (volatilitet). Om fondens andelskurs har svängt så mycket att volatiliteten är över 25 procentenheter, då hamnar fonden i grupp 7. Mellan 15 och 25 procentenheter volatilitet ger grupp 6, och så vidare.
Enligt manualen från Fondbolagens Förening måste fondbolagen uppdatera fondfaktabladen (KIID) omgående när fonden flyttas till en ny riskgrupp. Här på sajten visar vi vår beräkning av SRRI för varje fond i Morningstar Quicktake på sidan ”Risk och Rating”, och kallar den KIID-risk.
Finanskrisen 2008 gav ett väldigt brant börsras och ökad volatilitet, vilket gjort att nästan alla aktiefonder har varit placerade i de två högsta riskgrupperna. Beräkningen av SRRI innehåller en eftersläpning på 16 veckor vilket betyder att det är först nu under mars 2014 som hösten 2008 helt försvinner ur 5-årshistoriken.
SRRI i Sverige
För att visa effekten har Morningstar gjort en analys av hur SRRI har utvecklats för samtliga värdepappersfonder (äldsta fondklass) som är registrerade i Sverige och finns med i vår databas. Diagrammen nedan visar hur andelen fonder i de sju riskgrupperna har ändrats sedan juli 2012 samt visar en prognos hur SRRI kommer att fortsätta ändras fram till halvårsskiftet. Prognosen är möjlig genom att korta tidsperioden så att startpunkten för beräkningen förskjuts till 30 juni 2009 (har du frågor om beräkningarna – hör av dig i ett mail till mig).
Nästan alla aktiefonder har som synes ovan tidigare varit placerade i grupperna 6 och 7. Men nu under februari och mars har det skett en dramatisk nedjustering, så att idag så gott som alla aktiefonder istället ska placeras i riskgrupperna 5 och 6. Särskilt tydlig är förändringen bland globalfonder, som tidigare nästan enbart (98%) var i grupp 6 (som är ”hög” risk enligt svenska Fondbolagens Förening). Men nu är istället 94 procent av de svenska globalfonderna i grupp 5 (”medel” enligt Fondbolagens Förening).
De flesta blandfonder har också flyttats ned till lägre riskgrupper. Fram till i januari var en femtedel av de svenska blandfonderna klassade som ”hög” risk (grupp 6), men nu har som synes tyngdpunkten förskjutits till grupp 4. Detta kan verka rimligt eftersom blandfonder ska mixa försiktigt räntesparande med mer riskabla aktier.
Men grupperingen 1-7 är uppenbart trubbig eftersom de flesta fonder i Morningstar kategori ”Blandfond SEK försiktig” tidigare var placerade i riskgrupp 4 – nu finns där istället de flesta fonder i Morningstar kategori ”Blandfond SEK aggressiv” som tidigare hamnade i grupp 5. Detta visar att en gruppering som baseras på vilka värdepapper fonderna faktiskt innehåller är bättre än att mäta historisk volatilitet och använda fast gränser för indelningen.
Räntefonderna ligger normalt kvar i samma riskgrupp som tidigare, vilket är naturligt eftersom börsraset 2008 bara drabbade den lilla gruppen som investerar i företagsobligationer. Detsamma gäller hedgefonder och övriga fonder som ingår i det fjärde diagrammet nedan.
Grundproblemet med SRRI är de fasta gränserna, vilket förutsågs av Morningstars forskare Paul Kaplan redan innan de nya fondfaktabladen KIID lanserades. Förändringarna nu under mars skrev jag om redan i slutet av förra året (”Lita inte på fondernas riskskala 1-7”), men ännu återstår för många fondbolag att uppdatera sina fondfaktablad.
Slutsats för vanliga fondsparare är att vara skeptisk till SRRI och bara se skalan 1-7 som en grov fingervisning om hur stor förlustrisk fonden ger. Skulle vi få en längre tidsperiod med stabil utveckling på aktiemarknaderna framöver, likt 2003-2007, så kommer fler aktiefonder som är väldigt specialiserade och investerar enbart i ett enda land eller en enda bransch att klassas som medelhög risk enligt de tvingande SRRI-reglerna. Därför gäller det att fondbolagen utnyttjar möjligheterna i KIID-reglerna att varna för andra risker som inte fångas upp av SRRI.
Xfbf Xfondfakta Xrisk
