Svenska obligationsfonder har börjat året bra. I snitt är värdeökningen 0,8 procent den senaste månaden, vilket motsvarar en årsränta på drygt 10 procent.
Annat var det förra året, då föll svenska statsobligationer i värde eftersom marknadsräntorna steg (vilket gör en lång obligation med fast ränta mindre värd). Under 2013 var istället räntefonder som investerar i företagsobligationer vinnare. Men de tar större risk och fördelen kan snabbt vändas till nackdel.
Högre risk
Den högre risken syntes tydligt under finanskrisen 2008, då föll företagsobligationernas värde brant. Men återhämtningen under sommaren och hösten 2009 var lika brant. Därefter kom ett hack nedåt under eurokrisen 2011, följt av två år med hög avkastning. Värdeökningen beror främst på att räntorna är klart högre än från statsobligationer, men även på att marknadsräntorna som företag behöver betala har minskat, vilket höjer värdet på utelöpande långa obligationer med fast ränta.
Intresset för företagsobligationer fortsatte att växa under 2013 och många fler fonder med denna inriktning lanserades. Lannebo Corporate Bond ökade sin förmögenhet från 87 till 689 miljoner kronor. Simplicity Företagsobligationer ökade från 526 till 1931 miljoner. Öhman Företagsobligationsfond ökade från 2982 till 3418 miljoner – och så vidare.
Förklaringen är troligen att avkastningen har varit bra de senaste 3 åren och att många investerare förväntar sig en gradvis förbättrad konjunktur, utan särskilt stor andel kreditförluster. Spridningen i avkastning har dock varit stor. Vinnare under 2013 var fonden Nordea European High Yield Bond, som steg 12 procent. Sämst var DNB Företagsobligationsfond som bara steg 2 procent.
Skillnaderna i avkastning beror främst på hur riskabla företag fonderna investerar i (mer om detta i ”Stor skillnad i risk mellan företagsobligationer”, länk ovan till höger). De mest riskabla obligationerna är utgivna av företag med problem, där aktiekurserna har fallit kraftigt och det är oklart om företaget kommer att klara att betala tillbaka hela lånet. Risken för investeraren i ”high yield” (ibland kallade ”junk bonds”, skräpobligationer) kan vara lika hög eller högre än att köpa aktier i stabila företag.
Många nya företagsobligationsfonder
Antalet fonder som investerar i företagsobligationer har ökat brant de senaste åren, och ännu större är ökningen av nya andelsklasser i svenska kronor för utländska ”high yield” fonder. Därför är det ännu bara ett fåtal som har 5 års historik. Därmed är det svårt att avgöra vilka förvaltare som är skickligast, eftersom det är svårt för utomstående att genomskåda om bra resultat beror på skicklighet eller extra risktagande.
I många typer av sparande är du tvungen att välja fonder och efter hacket nedåt på världsens aktiebörser de senaste två veckorna är det nog många som funderar om det är hög tid att minska andelen aktiefonder. Ofta är det bara räntefonder som finns som alternativ, men bland dessa är det stor spännvidd mellan korta räntefonder som ger nästan lika stabil avkastning som ett bankkonto och investeringar i företagsobligationer som ger nästan lika hög risk som aktier.
Kompromiss
Efter den branta börsuppgången 2013, då de flesta störa aktiemarknader i etablerade industriländer steg mer än 20 procent, är det uppenbart många investerare som är oroliga att det 2014 blir sämre eftersom börsföretagens vinstutveckling inte alls har hängt med uppåt. Företagsobligationer är en betydligt säkrare placering så länge vinsterna är konstanta, eftersom de då räcker gott och väl till att betala räntorna på lånen.
Vad som är rätt placering beror förutom riskvilja på hur lång spartiden är. Långsiktigt sparande som pensionssparande behöver egentligen inte bry sig om ifall aktier faller under enskilda år, så länge avkastningen blir bra totalt sett och ger ökning av pensionen. Tvärtom är det för sparande där återstående spartid är ganska kort – då är det rimligen efter uppgången 2013 ett bra tillfälle att flytta en del pengar från aktiefonder till säkra räntefonder. Och för en spartid kring 5 år är företagsobligationer en bra kompromiss.