Aktiemarknaden ligger ofta drygt ett halvår före utvecklingen i den verkliga ekonomin, även om investerarna ibland spår helt fel. Det syns när man jämför börsindex med ekonomisk statistik som BNP, investeringar och arbetslöshet.
Men marknaderna överdriver ofta. Aktiekurserna svänger mycket mer än vad som är fundamentalt motiverat av effekten på framtida kassaflöden. Sämre tider under några år är negativt för företagen, men om börsindex faller 20 procent (som det gjorde sommaren 2011) så motsvarar det 3 år helt utan vinster.
Börsföretagens vinster kan dock utvecklas starkt även om tillväxten är svag. De senaste åren har även många företag visat att de kunnat hålla vinsterna uppe trots minskad försäljning, tack vare att de skurit i kostnader och ökat produktiviteten. Men det är värt att redan nu fundera på vad som kommer att hända 2015 och vilka fonder som då blir vinnare.
Starkare USA-dollar
Idag besökte jag presentationen av Handelsbankens nya konjunkturprognos. Det som gjorde störst intryck på mig är att Jan Häggström och hans team av nationalekonomer spår en uppgång med över 20 procent för dollarkursen de kommande två åren, samtidigt som euron försvagas ytterligare. Jag tycker att Handelsbanken ger övertygande argument för en starkare dollar.
Deras utgångspunkt är arbetslöshetens utveckling i USA jämfört med i euroländerna. Sysselsättningen har ökat brant i USA och om den nuvarande trenden håller så är arbetslösheten nere på 6,5 procent redan om ungefär ett år. Detta är den nivå som Federal Reserve har angett som riktmärke för när de kommer att börja höja räntorna. Förväntningar om fortsatt stigande dollarräntor skapar sedan inflöden som stärker dollarn.
Borträknat Tyskland så har euroländernas arbetslöshet stigit till över 14 procent och det dröjer troligen minst fem år innan ECB börjar höja sina räntor. Tvärtom anser Handelsbanken att det är troligt att ECB snart inleder kvantitativa lättnader (att penningmängden ökas dramatiskt genom stora köp av statsobligationer) vilket i både Storbritannien, USA och Japan inneburit att valutan försvagats.
Handelsbankens prognos är därför att en dollar och en euro inom två år kostar lika mycket: 8,10 kronor. Om de får rätt så blir effekterna stora.
Europafonder bäst
Övriga stora valutor, japanska yen och kinesiska yuan, har historiskt följt med USA-dollarn upp när den har stärkts. Sker det även nästa uppgång, så betyder det att euron förvagas mot övriga tre och att svensk ekonomi får en stark inflationsimpuls, via dyrare import från både USA och Asien. Det kan göra att riksbanken oväntat snabbt höjer reporäntan, vilket slår mot obligationsfonderna.
En direkt effekt för fondsparare av starkare USA-dollar skulle bli att räntefonder som köper dollarpapper blir vinnare. Det historiska mönstret för aktiefonder är snarare det omvända, det är aktier i länder där valutan försvagas som utvecklas bäst. Till exempel steg Tokyobörsen väldigt brant när yenen föll för ett år sedan, så att Japanfonderna blev vinnare även omräknat till kronor. Alltså är det aktiefonder som placerar i Euroland som skulle utvecklas bäst om euron försvagas mot omvärlden.
Handelsbanken räknar som sagt i sitt scenario med att svenska kronan stärks mot euron, men att import från USA och Asien blir dyrare. Svenska exportföretag som främst säljer till Europa skulle förlora, liksom företag med stor import. Å andra sidan blir tillgångar i USA och Kina mer värda. Effekten totalt sett är rimligen balanserad, och gör knappast Sverigefonderna till vinnare.
För svenska konsumenter skulle import från Europa bli billigare, medan priserna höjs på kläder och hemelektronik som ofta tillverkas i Asien. Semester blir billigare vid Medelhavet och dyrare i Thailand och i USA. De som planerar semester utomlands och riskerar stigande valutakurs kan säkra via räntefonder. Till exempel om du sparar till en resa i USA så gör det i en räntefond som köper dollar. Tänk på att stigande räntor gör att obligationer med lång löptid faller i värde (när den fasta låga räntan blir mindre värd), så en kort räntefond är säkrare.
