På söndag är det 20 år sedan de första svenska fondbetygen publicerades. 27 oktober 1993 hade ”Fondindikatorn” premiär i veckotidningen Affärsvärlden och det räckte med tre sidor för att lista alla fonder som då rapporterade sina andelskurser till tidningarna i Sverige. 213 fonder i 15 kategorier fick Affärsvärldens betyg.
Aktiefonder dominerade utbudet 1993, det fanns bara 70 räntefonder och 10 blandfonder. Intresset att spara i aktiefonder växte snabbt, särskilt i de som placerar utomlands, eftersom aktiemarknaderna steg brant och under 1994 och 1995 följde flera andra svenska tidningar efter och startade egna fondbetyg. Sedan dess har det tillkom många nya fonder: gamla fondbolag har startat fler, nya fondbolag har fått tillstånd och många fler utländska fondföretag har lanserat sina fonder i Sverige.
Idag rapporterar fondbolagen att över 14.000 fondklasser säljs i Sverige och per 30 september har 7644 av dessa Morningstar Rating (sök via Alla fonder / Fler inställningar / Rating ”1 stjärna eller fler”). Vi sätter fondbetyg i över 200 kategorier och det har blivit svårt att välja mellan alla alternativ.
Samma tre faktorer
Fast mycket är sig likt. Fortfarande är de tre viktigaste faktorerna vid fondvalet: historiska resultat, avgifter och risktagande. Den svenska marknaden domineras av samma fyra storbanker, även om deras marknadsandel har minskat. Fondbetygen fyller samma funktion som för 20 år sedan: att flytta fokus från kortsiktig avkastning till att jämföra långsiktiga resultat med andra fonder som har ungefär samma inriktning.
Och fortfarande är det begränsat hur mycket information som går att sammanfatta i ett enkelt betyg på en skala 1-5. Därför är det viktigt att bara använda fondbetyg för en första gallring vid valet av fond, men att även granska och jämföra annan information.
Skillnader
Det var jag som byggde databasen och bestämde reglerna för Affärsvärldens fondbetyg. Men jag hade fått en hel del inspiration från USA, för redan då prenumererade jag på tidningen ”Morningstar Investor”. Fast jag valde en annan typ av riskjustering och försökte att lägga fokus på att jämföra fonder inom fler kategorier.
En viktig skillnad hos Affärsvärldens fondbetyg var att de liknade dagens ”kunskapsrelaterade” skolbetyg, alla fonder som överträffade sitt jämförelseindex fick betyget 3 stjärnor eller mer. Morningstar har istället regler som liknar de gamla ”relativa ”skolbetygen 1-5 där en lika stor andel ska få lägsta och högsta betyg.
En annan skillnad var att Affärsvärldens betyg i början bara gällde prestationen de senaste 2 åren, vilket främst berodde på att de flesta svenska fonder då bara hade funnits några få år. Detta berodde i sin tur på den svenska valutaregleringen fram till 1988, som försvårade svenska portföljinvesteringar utomlands. Idag har de flesta fonder mycket längre historik och Morningstar Rating baseras på 10 års historik.
Ytterligare en skillnad mot de flesta andra i Sverige som rapporterar fonders prestationer var att Affärsvärlden redovisade fondernas avkastning omräknad till procent per år. Det tycker jag fortfarande är lättare att förstå och jämföra (se ”Avkastning per år är bättre”, länk ovan till höger).
Xfondbetyg Xpersonligt
