Undvik fonder som har bytt namn

Bra fonder behåller samma namn och samma strategi, så undvik de som gjort namnbyten. Ett extremfall är Gustavias fond Svensk Fondservice Offensiv som förra veckan bytte namn till Allra Strategi Lagom.

Jonas Lindmark 2013-09-19 | 15:27
Facebook Twitter LinkedIn

Det är uppenbart ett dåligt tecken när ett företag samtidigt byter ut både sitt eget namn och produktnamnen.

 

Normalt fortsätter företag använda samma företagsnamn, varumärken och produktnamn. De är värdefulla om de är välkända, eftersom detta kräver många års försäljning eller många miljoner i reklam. När ett företag blir uppköpt eller av annat skäl byter namn, då behåller de enskilda produkterna nästan alltid sina namn för annars blir kunderna förvirrade.

 

2-3 delar i fondnamn

 

Fonders namn har normalt två eller tre delar. Först står bankens eller fondföretagets namn, sedan en beskrivning av fondens inriktning. I bästa fall är båda tydliga, till exempel Simplicity Kina. I sämsta fall är både otydliga, till exempel Multifond Strategi. Utländska fonders namn har ofta även en avslutning som talar om fondklassens namn och därmed vilka avgifter och andra villkor som gäller.

 

Fonder byter ganska ofta första delen av sitt namn och den vanligaste anledningen är att fondbolaget har blivit uppköpt. Till exempel har alla Banco-fonder som överlevt nu namn som börjar med Swedbank Robur. Fast ibland är kundernas lojalitet för starkt kopplad till det gamla företagsnamnet, till exempel har Swedbank inte bytt namn på Folksam-fonderna trots att de förvaltas av Swedbank Robur sedan 2007.

 

Lite mer ovanligt är att andra halvan av fondnamnet ändras, och det brukar bero på att fondbolaget bestämt att kundernas pengar ska få en ny typ av förvaltning. Fast ibland är placeringsinriktningen oförändrad, namnändringen görs ändå för att försöka öka intresset.

 

Extremen

 

Extremen är när hela fondnamnet ändras. Det är ovanligt och ett starkt varningstecken – jag har granskat de fonder som säljs i Sverige i över 20 år och kan inte komma på ett enda fall där en fond har bytt hela sitt namn och sedan presterat bra resultat. De bästa fonderna har tvärtom kvar samma namn som när de startade.

 

Tyvärr är det inte så lätt att kontrollera om fonder har bytt namn. Det kan stå i produktblad eller informationsbroschyr, men säkrast är att kolla i gamla årsrapporter. Om fondbolaget inte ger tillgång till gamla årsrapporter på sin webbsajt så är det också ett starkt varningstecken.

 

Ett nästan övertydligt exempel finns i en notis på Pensionsmyndighetens sajt:

 

Gustavia Fonder AB ändrar fondnamn
Fondbolaget Gustavia Fonder AB har beslutat ändra namn på fonder.
Ändringen gäller från den 11 september 2013.

Tidigare namn: Svensk Fondservice Offensiv
Nytt namn: Allra Strategi Lagom
Fondnummer: 286179

Tidigare namn: Svensk Fondservice Maximal
Nytt namn: Allra Strategi Modig
Fondnummer: 250340

Tidigare namn: Svensk Fondservice Balanserad
Nytt namn: Allra Strategi Försiktig
Fondnummer: 322008

 

Gustavia… Svensk Fondservice… Allra… Hur hänger detta ihop? De tre fonderna är ändå ganska stora, tillsammans innehåller de drygt 8 miljarder kronor. Hos Pensionsmyndigheten har de 95.000 väljare. Varför då helt byta namn?

 

Att Svensk Fondservice har bytt namn till Allra är logiskt. Företagets försäljning av PPM-förvaltning har fått skarp kritik från Konsumentverket i flera år och ett hårt föreläggande i maj 2013 (länk ovan till höger). Men att även andra halvan av namnen får ändras, särskilt att ”Offensiv” ändras till ”Lagom”, det förstår jag inte varför Finansinspektionen tillåter. Ett diffust ord byts mot ett annat och effekten blir rimligen att öka spararnas förvirring.

 

Vilseledande och sorgligt

 

I november 2012 kom kritik mot orden ”absolutavkastande” och ”småbolag” i fondnamn från Etiska Nämnden för Fondmarknadsföring (ENF), som startats av Fondbolagens Förening för att följa upp att fondbolagen i sin marknadsföring följer lagar och riktlinjer. Att en globalfond som enligt placeringsbestämmelserna ska innehålla minst 70 procent aktier får heta ”Lagom” tycker jag är mer vilseledande än att ha ”Småbolag” i namnet.

 

Märkligt är också att PPM-väljarnas fondklasser av de tre fonderna har förvaltningsavgifter på 3 procent per år, lika mycket som den dyraste Rysslandsfonden. Förklaringen är att Svensk Fondservice har skaffat sina kunder med telefonförsäljare (som pratar om annat än avgifter), alltså kan Gustavia via en extrem årsavgift kringgå Pensionsmyndighetens krav på stora rabatter (se "Dags att stoppa de dyraste PPM-fonderna").

 

För en vanlig fondsparare är det nog inte så lätt att förstå att de tre
Allra-fonderna tillhör Gustavia Fonder. Allra säljer fonderna, information om fonderna finns på allra.se, ansvarig förvaltare Johan Bergsgård är anställd hos Allra och de tre fonderna finns inte med i listorna på Gustavias sajt eller i årsberättelsen 2012 från Gustavia Fonder. Men det juridiska ansvaret ligger hos Gustavia.

 

Jag tycker det är sorgligt att Gustavia Fonder förstör det som är kvar av fondbolagets trovärdighet genom att acceptera att vara mellanhand för den här typen av trixande. Gustavia började 2003 som en fokuserad satsning med bara två fonder, en Sverigefond och en Balkanfond, vilket gav trovärdighet. Men de senaste åren har splittringen ökat. 2009 gick fondbolaget ihop med Davegårdh & Kjäll Fonder och förra året tog de även över Stockpickers fonder. Problemet är svagt intresse för de åtta Gustavia-fonderna, de innehöll tillsammans bara 1 miljard kronor per 30 juni. Allra-fonderna som startades 2011 är med sina 8 miljarder tre gökungar.

 

Stewardship Grade

 

Morningstar i USA sätter betyg på hur välskötta fondbolagen är, vilket kallas Stewardship Grade. Utvärderingen baseras på information om fondbolagets kultur, avgifter, bonussystem, ledning samt eventuell kritik från myndigheter. Minuspoäng ges till exempel om fondbolaget tar ut höga avgifter, lanserar fonder i kategorier som är trendiga, ger dålig information eller har hög personalomsättning.

 

Jag hoppas att vi framöver kommer att ha resurser att dela ut liknande betyg även i Sverige. I så fall behöver Gustavia skärpa sig rejält för att få betyget A.


Xfinansinspektionen Xfondfakta Xfondreklam Xppm

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar