”Fondägare fyller sina fickor” var huvudnyhet på sidorna 4-5 i lördagens Dagens Industri, med underrubriken ”Gör skyhöga vinster på dina sparpengar” och en rad med staplar som illustrerar de höga vinstmarginalerna hos majoriteten svenska fondbolag under 2012.
Det är säkert den hundrade artikeln i DI de senaste tjugo åren med budskapet att det är dåligt att stor förvaltning ger höga vinster. Jag tycker att detta är tjatigt och dumt. Av flera skäl:
För det första är det bra för fondspararna om svenska fondbolag har bra lönsamhet. Visst ska vi fondsparare undvika onödiga kostnader (se "Bankrånet är folkets fria val"). Men om jag har valt att spara i en viss fond så är det väl ganska självklart att jag vill att avgifterna jag betalar hjälper till så att fondbolaget som förvaltar har hög lönsamhet, för då kan förvaltarna få bra betalt och fokusera på förvaltningen. Alternativet att fondbolaget går med förlust skulle knappast skapa bra stämning bland de anställda.
Jämför vinst med prestation
Vinsterna borde åtminstone ställas i relation till hur bra förvaltningen har presterat. Till exempel vore det mycket mer informativt om DI hade visat fondbolagens vinst per förvaltat miljard i relation till fondernas genomsnittliga Morningstar Rating. Detta kunde bli ett diagram med fyra fält som visar vilka fondbolag som välförtjänt gör stora vinster, vilka som skor sig trots dåliga resultat, vilka som lyckats bra men ännu inte fått tillräckligt många kunder, samt de som misslyckats dubbelt.
Sverige behöver dessutom fler framgångsrika företag, som kan växa och skapa välfärd. Dessa svenska bolag som DI rapporterar om betalar svensk skatt på vinsterna och ägarna betalar skatt på utdelningar. Det är sämre för Sverige om fondspararna väljer utländska fondbolag, eller om ägarna flyttar sitt ägande utomlands.
Till exempel lyfter DI fram att Didner & Gerge tack vare en vinst på 59 miljoner kronor nått högst rörelsemarginal i branschen (65%). Men nu när vinsten stannar i Sverige ger det drygt 15 miljoner i bolagsskatt och senare ytterligare 14 miljoner i kapitalskatt – hade vinsten istället gjorts utomlands hade svenska staten inte fått nått alls. Nya privata förmögenheter behövs dessutom för att skapa nästa generations företagare i Sverige (mer om det i ”Fonderna skapar nya kapitalister”, länk ovan till höger).
Slutligen är det långsamt att en dagstidning nu rapporterar resultaten i fondbolagens rapporter för helåret 2012, samtidigt som fonderna de förvaltar under augusti har publicerat sina halvårsrapporter 2013.
Ny global strategi hos Robur
Media skriver nästan aldrig om de enskilda fondernas rapporter, kanske för att det finns så många fonder att det är för jobbigt för journalisterna att läsa så många och för svårt att välja ut vad som är intressant att rapportera.
Lannebo var klara med sina halvårsrapporter redan 12 juli, Nordea offentliggjorde i slutet på juli och vartefter under augusti har allt fler av fondbolagen blivit klara. 31 augusti är sista datum att publicera, alltså i praktiken imorgon fredag. Idag har jag klickat runt bland halvårsrapporter på internet och hittade hos Swedbank ett bra exempel på att en enda fondrapport kan innehålla flera intressanta nyheter.
Swedbank Robur Globalfond har under första halvåret 2013 både bytt ut två av tre förvaltare, ändrat förvaltningsstrategi och meddelat att fonden kommer att fusioneras med två andra fonder. Nog hade DI skrivit om detta, ifall Robur Global hade varit ett börsnoterat bolag med ett lika stort marknadsvärde som både ändrat företagsledning, bytt strategi och annonserat fusion med två mindre börsbolag?
Med ”bara” 2,4 miljarder kronor i förvaltat kapital är Robur Global mindre än snittet hos Swedbank, men fonden är viktig eftersom den visar hur Sveriges största fondförvaltare anser att en global aktieportfölj ska se ut. Ändringen är drastisk: ” Det första kvartalet 2013 förvaltades fonden enligt en multistrategimodell. Den ersattes 1 april av en strategi för en klassisk aktiefond ...[för att] med hjälp av fundamental bolagsanalys hitta lågt till rimligt värderade bolag... Bl.a. halverades antalet innehav och fondens derivatpositioner avvecklades.”
Dessutom är det tänkvärt att Swedbank nu lägger ned två alternativa globala fonder som genom åren har fått mycket uppmärksamhet i media, Robur Privatisering och Robur Momentum. Från 2002 till 2007 var Privatisering stadigt en vinnare, men därefter har strategin att investera i statliga bolag som privatiseras misslyckats jämfört med världsindex. 2007 startade fonden Robur Momentum som efterliknar ett då framgångsrikt beteende hos småsparare, att i början av varje månad byta till de fonder som hade utvecklats bäst föregående månad. Även denna strategi slutade fungera när finanskrisen gjorde aktiemarknaderna mer oroliga.
Visst borde det vara intressant för DI att rapportera att Sveriges största fondbolag Swedbank Robur byter strategi för sin globalförvaltning och lägger ned ytterligare två globala strategier?
Xfondavgifter Xfondrapport Xmedia
