Under våren har flera aktiebörser överträffat sina gamla indexrekord, åtminstone i lokal valuta. Störst uppmärksamhet har börsuppgången i New York fått, vilket är rimligt eftersom det är världens största aktiemarknad.
Omräknat till svenska kronor har återhämtningen inte alltid varit lika stark, eftersom även kronan stärkts. Men Stockholmsbörsen är bland vinnarna och de flesta Sverigefonder har också slagit sina gamla rekord från sommaren 2007 eller våren 2011.
Spartiden minskar
Nu när aktiemarknaden i USA och Europa har återhämtat sig starkt i snart två år så har den grundläggande risken ökat, för när aktierna kostar mer är fallhöjden större. Samtidigt har de flesta fondsparare kommit ett par år närmare sina sparmål, vilket är ytterligare ett argument för att sänka risktagandet. Särskilt gäller detta månadssparare, eftersom de nya insättningarna varje månad görs med allt kortare återstående spartid.
De som började månadsspara för många år sedan har ofta valt aktiefonder. Aktiemarknadens risktagande passar bäst när spartiden är lång och sparkapitalet litet, men det gäller att uppdatera valet när förutsättningarna ändras. Om återstående spartid har minskat till 10 år eller mindre, så är det dags att dra ned risken.
Förra gången jag gav en liknande varning var i augusti 2007 (”Rätt tillfälle för passiv att bli aktiv”). Nu är aktiemarknaden inte lika högt värderad, men å andra sidan har återstående spartid minskat över fem år.
Två delar
Ett bra sätt att uppdatera månadssparande är att dela upp det nya sparbeslutet i två delar. Dels vad som är klokt att göra med det sparkapital som du redan har satt in, dels vad som är lagom risknivå för ditt fortsatta månadssparande. Om du fortsätter att sätta in nya pengar varje månad, så kommer spartiden för de nya pengarna i snitt bara att vara hälften av hela spartiden. Är det till exempel 10 år kvar tills du planerar att gå i pension, så kommer de nya pengarna i genomsnitt bara ha 5 år på sig att växa.
Återkommande branta börsras har plågat fondspararna de senaste femton åren och så länge stora grupper försöker tjäna på att följa trender så kommer de tvära svängningarna fortsätta. En lösning för att undvika risken att köpa aktier nära en topp i börsutvecklingen är att flytta sparandet av nya pengar varje månad till en fond med riktigt låg risk och sedan vänta till nästa börsras och först efter en nedgång på minst 20 procent från föregående topp flytta delar av detta sparkapital till en aktiefond.
Höjda räntor bromsar börsen
De närmaste två åren verkar förutsättningarna god för fortsatt starka aktiemarknader. Centralbankerna har lovat fortsatt extremt låga räntor och därför väljer många investerare en ökad andel aktier, men helst i stabila branscher (mer om detta i förra veckans kommentar ”Tvärtom när låga räntor lyfter globalfonderna”).
Många kommentatorer varnar dock för att när räntorna till slut höjs så påverkas både den ekonomiska utvecklingen och aktiemarknaden negativt. För att få fart på ekonomin, särskilt i USA och Japan, har centralbankerna drastiskt ökat penningmängden för att öka efterfrågan och kanske även få hjälp av inflation att minska skulderna. Men när till slut efterfrågan och därmed ekonomisk tillväxt ökar brant så behöver inflationen bromsas med högre räntor, vilket påverkar aktiekurserna negativt.
Den ekonomiska tillväxten fortsätter att vara låg i industriländerna och en avmattning har skett i tillväxtländerna. Även i Kina rapporteras lägre tillväxttal och ändrade prioriteringar. Finanskrisen 2008 visade att en stor del av tillväxten dessförinnan var underblåst av hög belåning och den ihållande arbetslöshet som uppstått beror delvis på att många väldigt många begränsat sin konsumtion för att kunna minska sin belåning. Men det tar lång tid att amortera lån och nästa gång stigande inflation tvingar fram högre räntor så bromsas även konsumtionen åter. Det ger nästa slag mot börsföretagens vinster och därmed aktiekurserna.
Flockbeteende kvar
Exakt hur länge den nuvarande börsuppgången pågår eller när nästa börsras inleds vet ingen. Men det flockbeteende som ger stora svängningar finns uppenbart kvar, så nästan säkert inträffar minst ett globalt börsras (världsindex mer än 20 procent ned från föregående kursrekord) under de närmaste 10 åren. Om återstående spartid är mindre än 10 år så är det alltså klokt att sänka risken i sitt sparande, för att inte drabbas fullt ut av ett börsras strax innan sparpengarna ska användas.
Xmånadssparande Xrisk Xspartid
