Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Indexfonder är oväntat ofta vinnare

Enskilda år misslyckas 37 procent av indexfonderna, men ändå har alla minst 3 stjärnor i Rating. Förklaringen är att deras resultat är skevt fördelade, vilket avgör i längden.

Jonas Lindmark 2013-04-18 | 14:43
Facebook Twitter LinkedIn

Passivt förvaltade indexfonder, som har samma fördelning hos innehaven som något välkänt börsindex, har lyckats imponerande bra jämfört med aktivt förvaltade fonder. 36 svenska indexfonder har Morningstar Rating, varav 10 med högsta betyg fem stjärnor, 17 med fyra stjärnor och 9 med tre stjärnor.

 

Snittet är alltså drygt 4,0. Och ingen har lägre betyg än tre stjärnor.

 

37% missar enskilda år

 

Fast det är lätt att missuppfatta detta och tro att indexfonderna aldrig utvecklas sämre än snittet. Tyvärr är verkligheten inte så enkel, visar en genomgång de senaste tio åren. Under enskilda kalenderår har hela 37 procent av de svenska indexfonderna misslyckats.

 

Till exempel har den välkända indexfonden Avanza Zero som har 0 procent i årlig avgift ändå utvecklats lite sämre än snittet i sin kategori både 2009, 2010 och 2012. Förklaringen till att Avanza Zero har 5 stjärnor i Rating är att fonden både 2008 och 2011 utvecklades mycket bättre än snittet.

 

Analysen är gjord med ett nyckeltal som Morningstar kallas ”%-rank” och som visar vilken placering mellan 1 och 100 som en viss fonds avkastning har jämfört med övriga fonder i samma kategori. Till exempel betyder en %-rank på 29 av avkastningen under år 2011 att 28% av övriga fonder hade bättre avkastning det året och 71% hade sämre avkastning. Fördelen med att räkna ut placeringen i procent inom fondens kategori är att det därmed blir rättvist att jämföra prestationerna mellan fonder i många olika kategorier.

 

Tabellen nedan innehåller en sammanfattning. Andra kolumnen visar att de svenska indexfonderna i snitt under de senaste tio åren har haft en %-rank på 44, samt att det bara var år 2007 som deras resultat i snitt var sämre än snittet totalt. Det klart bästa året var 2011 då deras %-rank i snitt var 29. Så långt är intrycket att prestationerna är jämna och nästan alltid lite bättre än snittet.



Resultaten skevt fördelade
Indexfonder
reg. i Sverige
Snitt
%-rank
Andel Q1 Q2 Q3 Q4 Antal fonder
detta år
2012 48 9% 43% 43% 6% 35
2011 29 45% 45% 6% 3% 33
2010 48 6% 48% 39% 6% 33
2009 44 21% 38% 34% 7% 29
2008 46 12% 56% 28% 4% 25
2007 54 5% 41% 41% 14% 22
2006 47 19% 48% 19% 14% 21
2005 44 16% 53% 26% 5% 19
2004 40 37% 32% 21% 11% 19
2003 43 16% 42% 37% 5% 19
Snitt/summa 44 18% 45% 30% 7% 255
Källa: Morningstar Direkt, värdepappersfonder (ej ETF)



Men övriga kolumner i tabellen visar att spridningen enskilda år är stor. En uppdelning av de enskilda fondernas %-rank i kvartiler visar dels att variationen mellan åren är stor, dels att framgången för indexfonder främst beror på att de undviker riktigt dåliga resultat. Q1 är andelen indexfonder som har %-rank för det året mellan 1 och 25 och Q2 är intervallet 26-50. Q3 är tredje kvartilen och Q4 den sämsta fjärdedelen.

 

Som synes är resultaten skevt fördelade och andel riktigt dåliga resultat är alltid låg. I snitt under de tio åren är bara 7 procent av indexfondernas årsavkastningar i Q4, medan hela 45 procent hamnar i Q2. Däremot är det stor variation i andelen bra resultat, Q1 är som bäst 45 procent (2011) och som sämst bara 5 procent (2007). Förklaringen till att andelen bra resultat varierar är främst att de flesta indexfonder enbart köper aktier i storbolag och vissa år var istället småbolagsaktier vinnare, medan andra år har de största börsbolagen i snitt utvecklats bäst.

 

Oväntat 18% i Q1

 

Eftersom indexfonder ska följa index och tack vare låga kostnader i snitt överträffar marknadens genomsitt lite grann, så borde logiskt sett andelen i både Q1 och Q4 vara långt under en fjärdedel. Men jag tycker det är förvånande att andelen prestationer strax under snittet i Q3 är så hög som 30 procent. Och ännu mer oväntat är att indexfonder, som ska följa jämförelseindex och därmed snittet, ändå under hela 18 procent av kalenderåren har presterat så bra att de hamnat i Q1. Den enda förklaring jag kan komma på är att de aktivt förvaltade fonderna oväntat sällan lyckas med riktigt bra prestationer.

 

Förklaringen till att Avanza Zero har högsta Morningstar Rating 5 stjärnor (som bara ges till 10% av fonderna) är alltså inte att fonden varje år lyckas bättre än snittet, eller att den presterat mycket bättre långsiktigt än snittet bland Sverigefonder. Istället är förklaringen att fonden aldrig lyckats riktigt dåligt och att det är väldigt få aktivt förvaltade Sverigefonder som har lyckats riktigt bra.


Xfondbetyg Xindexfonder

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar