Här på Morningstar finns en tabell med ”Mest klickade artiklar”, baserad på de 30 senaste dygnen. Till min förvåning upptäckte jag häromdagen att ”Fyra sätt att bli lyckligare” ligger kvar i mitten av topplistan.
Jag skrev den krönikan 23 oktober, så att den låg på topplistan fram till jul är inte så konstigt, rubriken borde locka till läsning. Men även nu tre månader efter jul ligger den kvar, med över 6000 klick senaste månaden. Det visar att intresset för lycka är stort och jag blev inspirerad att skriva mer när jag läste i Dagens Nyheter i början på veckan om en svensk undersökning där en av slutsatserna är att sambandet är starkare mellan stor konsumtion och lycka än mellan hög inkomst och lycka.
Detta är inte så konstigt kanske, för den som jobbar hårt och därmed får en hög inkomst har inte tillräckligt med tid att njuta av det pengarna kan köpa. Omvänt så är det rimligt att de som under de senaste månaderna har haft möjlighet att konsumera extra mycket ofta känner sig extra nöjda med livet.
Utlandsresor, gåvor och mat
Men det mest intressanta i ”Konsumtionsrapporten 2012” gjord av CFK i Göteborg är att de enda riktigt starka sambanden mellan konsumtion och lycka finns vid konsumtion av utlandsresor, välgörenhet och mat. Utlandsresor är logiskt, eftersom de ofta ger starka positiva upplevelser. Orsaken till att regelbunden välgörenhet har extra effekt kanske är att det stärker en positiv självbild.
Att dyr konsumtion av mat särskilt tydligt ökar vår upplevda lycka är svårare att förklara. Kanske är det för att måltider ofta är sociala eller att god mat ger starkare positiva upplevelser.
Ålder saknas tyvärr som variabel i CFK-rapporten. Jag misstänker att skillnaderna beroende på ålder är stora: att yngre inte har hunnit skaffa så mycket saker ännu, medan äldre redan har bostaden full och därför ännu mer värdesätter upplevelser som utlandsresor och god mat.
Svar på vilken fråga?
Ett större problem är den fråga ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?” som deltagarna i undersökningen har svarat på. Frågan är nummer 56 i SOM-undersökningen 2011 och många som försöker att snabbt hitta ett svar på en så svår fråga svarar istället omedvetet på en enklare fråga, till exempel ”Är du glad just nu?”
Det är åtminstone slutsatsen av de undersökningar som beskrivs i Daniel Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt” som jag nämnt tidigare i år. Den handlar om hur vi människor tänker, och flera avsnitt berättar fascinerande om hur svårt det är att undersöka människors lycka.
Boken beskriver en tysk undersökning där mycket fler människor svarar att de är lyckliga det år de gifter sig, men att deras lycka redan efter två år är nere på samma nivå som innan bröllopet. Förklaringen är enligt Kahneman att de flesta blir glada när de tänker på sitt giftemål och att sannolikheten att tänka på giftemålet är mycket större strax innan och efter bröllopet.
En annan undersökning som Kahneman själv var med och gjorde visar att de flesta människor tror att de som bor i Kalifornien är lyckligare, oavsett om de själva bor där eller någon annanstans. Men i verkligheten är människor i Kalifornien inte i snitt lyckligare än andra, eftersom klimatet inte i längden spelar någon roll för vår lycka.
Bättre attityder
Även vår möjlighet att förändra attityder ger ett annat annorlunda perspektiv på sambandet mellan konsumtion och lycka. Jag började efter nyår en LMI-utbildning i ”personligt ledarskap” och den lektion som hittills varit mest intressant handlar om att det går att ta stora steg mot sina mål genom att ändra sina attityder.
Attityder är känslomässiga vanor, som gör att vi tenderar att reagera på ett speciellt sätt varje gång vi hamnar i en viss situation. Men vanor går att ändra på, särskilt om du inser att de hindrar dig att nå ett mål du tycker är viktigt, till exempel att vara nöjd med dig själv och ditt liv.
Ett tänkvärt exempel är en kvinna som vill gå ned i vikt för att må bättre och bli lyckligare. Hon lyckas under sommaren genom att jogga varje dag, men är orolig att inte kunna fortsätta springa under hösten när det blir mörkt ute på kvällarna. Problemet då är hennes attityd att hon inte vill springa i mörker, men genom att göra orsakerna till attityden tydliga går det hitta bättre argument för en ny attityd. Genom att jogga i bostadskvarter istället för i skogen och till exempel fokusera på att det är spännande att tack vare mörkret ute kunna titta in hos människor, så går det att ändra attityden och nå målet.
Detta anknyter till de praktiska tips som jag skrev om i slutet av min förra krönika om lycka: ”Skriv ner i en dagbok det i livet som du är tacksam över. Humor är viktigt, skriv även i dagboken det du upplevt som lustigt eller fått dig att skratta.” Genom att fokusera på det som är bra och lustigt i livet, så kan du förbättra dina attityder och må bättre.
Nya attityder tror jag även kan vara avgörande för möjligheterna att följa det sista tipset ”Ägna mer tid åt aktiviteter där du kan uppnå flow.” För att frigöra tillräckligt med ostörd tid så att du kan uppleva ”flow” krävs kanske att stänga av datorn och telefonen, men det går inte om du har attityden att du måste hänga med i sociala medier och svara varje gång någon ringer.
Xlycka
