I början av 1990-talet skrev jag en artikel i Affärsvärlden om de svenska fondförvaltarnas ålder. Då fanns inte så många personer med yrket ännu, eftersom antalet fonder var mindre och fondbolagen ibland lät en person ha ansvaret för upp till tio fonder, så det gick ganska snabbt att samla in åldern på allihop.
Två slutsatser har fastnat i minnet: att snittåldern var så låg, bara 33 år. Och att de allra äldsta var Anders Lannebo och Kajsa Lindståhl. De är födda 1944 och 1943 och var alltså då knappt 50 år gamla.
Den låga åldern berodde främst på att fondförvaltning då var en ny bransch och att det var först på 1980-talet som svenska civilekonomer började lära sig de nya modellerna för värdering av företag och värdepapper. Så när fondbolagen vill anställa människor som till exempel kunde värdera optioner med hjälp av Black-Scholes modell, då var det nästan bara människor födda på 60-talet som hade denna kunskap. En viktig förklaring är nog också att aktieplaceringar hade låg status inom bankerna på 70-talet, men den branta börsuppgången under 80-talet skapade många nya arbetstillfällen.
11 år äldre
Numera är det annorlunda. Jag har kontrollerat några svenska fondbolag och skillnaderna i förvaltarnas snittålder är små: Swedbank Robur 43 år. Carnegie Fonder 44 år. Lannebo Fonder 46 år när jag räknar med Anders Lannebo.
Utan att ha gjort en totalundersökning denna gång, så visar de drygt 100 förvaltare som jag kontrollerat att personer födda på 60-talet fortfararande dominerar förvaltaryrket. Det är numera fler födda i slutet på 60-talet och några till och med i början av 80-talet, men bara en tredjedel av de svenska fondförvaltarna är idag under 40 år. Snittålder är numera 44 år och en fjärdedel är mellan 45 och 50 år gamla.
Min spontana tanke är att det är bra att förvaltarna är äldre och har mer yrkeserfarenhet. Men det är nog inte självklart enbart bra att färre nu är ”unga och hungriga” och många fler är ”gamla och törstiga”. Rimligen behövs det en mix och precis som på andra områden är det säkert en fördel om några personer i ett team är nyutbildade.
Stjärnorna lika gamla
För att försöka se om det finns tecken på ett samband kontrollerade jag ålder hos de 20 personer som Dagens Industri och Morningstar i måndags gav utmärkelsen ”Årets stjärnförvaltare” för ovanligt starka prestationer både långsiktigt och under 2012. Men de är också i snitt 44 år, med stor spridning mellan äldst och yngst. Denna undersökning är dock knappast vetenskaplig, stickprovet är för litet.
Ändå är det rimligt att lång erfarenhet av värdepapper och aktiemarknad ibland är en stor fördel. Var gränsen går är svårt att säga, men upp till 20 års erfarenhet gissar jag att förvaltare normalt lär sig mer än de glömmer varje år.
Samtidigt är förstås lång erfarenhet och därmed högre ålder bara en viktig förutsättning, inte en garanti för bra förvaltning. Det är lätt att tänka sig att äldre förvaltare blir bekväma och slöa. När de var yngre kanske de jobbade 80 timmar i veckan med att besöka företag och analysera aktier – nu kanske de hellre spelar golf och äter god mat.
Färre anger åldern
Tyvärr har det blivit svårare att hitta förvaltarnas ålder. Alla de fyra svenska storbankerna har tidigare berättat om bland annat förvaltarnas ålder i fondernas årsberättelse. Men de senaste åren har informationen om förvaltarna försämrats och idag är det bara Nordea som har kvar förvaltarnas födelseår där.
Swedbank Robur hade fram till årsberättelsen 2010 en översikt i början med stora foton, ansvarsområde, erfarenhet och födelseår (som jag har använt). Men i årsberättelsen 2011 finns detta inte längre med, bara en hänvisning på sidan 3 att förvaltarna är med i webb-TV Robur Direkt. Fast den länken fungerar inte.
Jag tycker att det är väsentligt att fondspararna får veta vilka som har ansvaret för förvaltningen av deras fond, deras bakgrund och hur lång erfarenhet de har, plus basfakta som ålder. Tyvärr ingår inte denna information alls i de nya EU-faktabladen (KIID) som fondbolagen måste erbjuda investerare. De flesta fondbolag har dock information om förvaltarna någonstans på sin webbsajt, även om den ofta är svår att hitta och torftig. Men bankerna är dåliga på att berätta om förändringar (se "Storbanker döljer förvaltarbyten", länk ovan till höger).
Xfondrapport Xförvaltare Xstjärnförvaltare
