En grupp fonder som fått mycket uppmärksamhet under år 2012 är de som köper enbart företagsobligationer. Avkastningen har varit bättre än de flesta andra fonder, många nya företagsobligationsfonder har lanserats i Sverige och inflödet av nya pengar har varit stort.
Det nyväckta intresset hänger samman med finanskrisen, som gjort att bankerna fått högre upplåningskostnader och stabila storföretag har därför kunnat få billigare lån genom att ge ut egna företagsobligationer. Samtidigt har extremt låga marknadsräntor på säkra statspapper gjort att många investerare letar efter placeringar som ger högre avkastning med begränsad risk.
Valutasäkrade till SEK
Flera utländska fondföretag har startat extra fondklasser av sina fonder inriktade på europeiska eller amerikanska företagsobligationer där avkastningen i svenska kronor är skyddad mot ändrade valutakurser (kallas ofta ”SEK Hedge” eller liknande). För en svensk investerare ger en motsvarande exponering som en svensk fond, men tänk på att risktagandet varierar kraftigt (mer om detta nedan).
Även de svenska förvaltarna köper delvis utländska företags obligationer i andra valutor och valutasäkrar sedan dessa till svenska kronor. Därmed finns i praktiken inte någon skarp gräns mellan fonder som enbart är skapade för svenska investerare och utländska fondklasser med valutasäkring till SEK.
Fyra gånger större risk
För fondspararen är det viktigare att välja rätt risknivå. Skillnad är stor mellan företagsobligationer med höga kreditbetyg som ger ut av stabila företag och ”high yield” som i svenska media ofta kallas skräpobligationer (efter ”junk bonds” i USA). Detta syns om man granskar svängningarna i värdeutvecklingen. I sökningen här på Morningstar.se syns på vy Risk att de mest extrema har mer än fyra gånger större standardavvikelse hos andelskursen det senaste året, vilket om innehaven är oförändrade betyder att risken för plötslig värdeminskning framöver är ungefär fyra gånger så stor.
Däremot är det knepigt att välja baserat på långsiktig avkastning, eftersom de företagsobligationsfonder som lyckades bäst under perioden 2008-2009 är inte samma som har lyckats bäst under 2012. Carnegie Företagsobligationsfond har bäst snitt de senaste fem åren, men det är främst för att den till skillnad från konkurrenterna steg i värde under 2008. Och det beror i sin tur på att dåvarande HQ Swedish High Yield enbart investerade i statspapper. Under 2009 bytte fonden inriktning till nordiska företagsobligationer, tyvärr lite för sent för att verkligen tjäna på uppgången.
| Stor variation mellan åren | |||||
| Fondföretag och namn | Avkast i år % |
Avkast 2011 % |
Avkast 2010 % |
Avkast 2009 % |
Avkast 2008 % |
| Nordea-1 US Corporate Bond SEK | 10,8 | 9,5 | |||
| Fidelity European High Yield SEK | 23,6 | -2,0 | 13,4 | ||
| Nordea-1 US High Yield SEK | 19,1 | 1,5 | 16,3 | 40,4 | |
| GS Global High Yield SEK | 16,2 | 3,5 | |||
| Nordea Inst Företagsobligation | 15,4 | 3,7 | 4,4 | ||
| JPM Global Corporate Bond SEK | 11,6 | 7,0 | 7,1 | ||
| Danske Global Corp Bond SEK | 18,0 | 1,2 | 5,7 | 20,5 | -12,1 |
| Nordea-1 European Corp Bond SEK | 16,1 | 2,7 | 4,1 | 11,2 | |
| Nordea-1 European High Yield SEK | 26,6 | -5,9 | 11,3 | 80,6 | |
| SEB Choice High Yield SEK | 15,7 | 2,9 | 11,3 | ||
| SEB Corporate Bond SEK | 13,5 | 4,5 | 6,3 | 17,1 | -11,0 |
| Nordea-1 Euro Diversified Corp SEK | 14,8 | 2,9 | |||
| Genomsnitt | 14,7 | 2,7 | 8,2 | 25,8 | -7,8 |
| BlueBay High Yield SEK | 19,1 | -2,4 | 11,5 | ||
| Carnegie Corporate Bond | 11,3 | 3,2 | 7,8 | 6,9 | 7,1 |
| SEB Företagsobligation SEK | 9,1 | 5,1 | 2,0 | 10,2 | -0,8 |
| Öhman Företagsobligation | 15,3 | -0,7 | 8,1 | 16,9 | -19,5 |
| Handelsbanken Företagsobligation | 7,1 | 6,6 | |||
| Swedbank Robur Företagsobligation | 10,7 | 1,7 | 2,5 | ||
| JPM Global Duration-H Corp SEK | 8,4 | -2,0 | |||
Tabellen ovan visar alla företagsobligationsfonder som är valutasäkrade till svenska kronor, säljs i Sverige och har funnits minst två år. De är sorterade på avkastningen de senaste två åren fram till 19 december, men för att visa de stora variationerna i avkastning visas avkastningen per kalenderår de senaste fem åren.
Dels har genomsnittet varierat kraftigt, med värdeminskning 2008 och den största uppgången 2009. Dels är det varje år stor skillnad mellan de fonder som lyckas bäst och de som misslyckas.
Tänk därför på att framgång ett enskilt år inte alls behöver betyda att förvaltaren är mycket skickligare än andra förvaltare av företagsobligationsfonder. Tvärt om är det mer troligt att skillnaden i avkastning beror på olikheter i risktagande och i vilka länder investeringarna görs. Som syns på fondernas namn är vissa förvaltare fokuserade på Europa och andra på USA, så beroende på den ekonomiska utvecklingen på respektive kontinent skiljer sig även avkastningen från företagsobligationer.
