Kolla din obligationsfond

Många förvaltare har kraftigt minskat andelen statsobligationer, så bostadslån är numera största innehav i de flesta långa räntefonder. Men skillnaderna är stora.

Jonas Lindmark 2012-09-20 | 15:29
Facebook Twitter LinkedIn

Inflödet i långa räntefonder har fortsatt under 2012, det är den klart mest populära fondtypen med insättningar på 13,5 miljarder kronor under årets första åtta månader. Svenska folket hade 218 miljarder i obligationsfonder per 31 augusti, 11 procent av hela fondsparandet. Ökningen beror delvis på att fallande långräntor under 2011 gav hög avkastning då (upp 8 procent medan aktiefonderna i snitt föll 13 procent), vilket lockar de som tittar i backspegeln.


Betydligt dystrare ser det ut när man blickar framåt, som jag påpekade i ”Sälj dina obligationsfonder nu” (länk till höger). Räntan på svenska 5-åriga statsobligationer är när detta skrivs 1,1 procent per år och bostadsobligationer ger ungefär dubbla. Dra ifrån fondavgifter, skatt och inflation så blir det väldigt lite avkastning kvar till spararen.


Bostäder bra säkerhet


Därför är 1 procent extra från bostadsobligationer värt en del. De säljs av hypoteksbolag som i sin tur lånar ut till främst privatpersoner med bostadsrätter, villor och andra fastigheter som säkerhet. Genom att samla många tusen låntagare sprids riskerna och under den förra finanskrisen i Sverige 1992-93 visade det sig att bostäder är en väldigt bra säkerhet.


Morningstar räknar inte bostadslån som ett separat tillgångsslag, utan dessa grupperas tillsammans med övriga företagsobligationer. För att ge en bra bild av kreditrisken behövs därför information om fördelningen av innehavens kredit-rating, något som dock saknas från de flesta svenska fondföretag. För att se fördelningen mer exakt är det bäst att läsa fondbolagets senaste årsrapport eller halvårsrapport.


Hälften i bostadsobligationer
Breda svenska långa räntefonder SEK
förm > 1 miljard, innehav 30 juni
Stat
%
Kommun
%
Bostad
%
Företag
%
Likv
%
Alfred Berg Obligation 86 0 10 0 4
Alfred Berg Obligation Plus 82 0 15 0 3
Nordea Obligation 70 0 29 0 1
Skandia Kapitalmarknad 59 0 40 0 1
Folksam LO Obligation 48 3 42 0 7
Folksam Tjänstemanna Obligation 46 3 44 0 7
Folksam Obligation 42 3 45 0 10
AMF Räntefond Lång 33 7 30 28 2
Länsförsäkringar Obligation 28 2 67 0 3
Swedbank Robur Talenten Ränte Mega 28 4 61 0 7
Swedbank Robur Obligation Mega 27 5 63 0 5
Swedbank Robur IP Ränte 26 3 62 0 9
Swedbank Robur Ränte Pension 26 3 62 0 9
Swedbank Robur Obligation 25 4 62 0 9
SPP Obligation 23 8 26 41 2
AP7 Räntefond 20 2 78 0 0
SEB Obligation SEK 14 0 73 11 2
Ethos Ränte 12 0 71 12 5
Handelsbanken Långränte 2 7 78 11 2
Snitt 37 3 50 5 5

Som tabellen ovan visar är det stora skillnader mellan obligationsfonderna, vissa har kvar nästan alla pengar i statspapper medan andra nästan helt har flyttat fokus till bostadslån. Högst andel statsobligationer har Alfred Berg och Nordea. Högst andel bostadsobligationer finns hos 7:e AP-fonden, Handelsbanken och SEB.


Företagsobligationer är fortfarande ofta uteslutna från de breda obligationsfonderna, eftersom de anses ge för hög förlustrisk. Men fem förvaltare har tagit chansen till högre avkastning och högst andel företag har SPP och AMF.


Större risker


Under 2008 visade det sig att många räntefonder i USA hade tagit betydligt större risker än andelsägarna förstod, när Lehman Brothers och marknaden för paketerade bostadsobligationer (CDOs) kraschade. Här i Sverige har förvaltarna klarat finanskrisen bra, men nu när företagsobligationer har blivit mer populära är det ändå tänkvärt att en plötslig oväntad konkurs skulle kunna ge värdeminskning i någon av dessa fonder som brukar säljas som lågrisk.


Notera att förvaltarna på kort tid kan ändra innehaven om deras framtidstro ändras. De exakta portföljerna publiceras normalt bara fyra gånger per år med minst en månads fördröjning, men vissa fondbolag ger snabbare uppdateringar varje månad på sin sajt. Tabellen ovan är baserad på halvårsrapporterna per 30 juni, så informationen är nästan tre månader gammal.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar