6 av 10 svenskar svarar ja på frågan ”Vet du vilka fonder du sparar i?”, skriver Dagens Nyheter idag. Undersökningen görs vartannat år av Fondbolagens Förening och visar en ökning av andelen som säger att de inte minns från 27 procent för fyra år sedan till 38 procent idag.
Om det är sant att 6 av 10 verkligen vet exakt vilka fonder de sparar i beror på hur man tolkar begreppet ”vet”. Jag tvivlar på att en majoritet svenskar direkt kan rabbla namnen på alla fonder de sparar i. Men däremot vet nog de flesta hur de gör för att logga in och kolla – och det räcker, tycker jag.
En fullt rimlig tolkning av att fler säger att de inte minns är att när börsutvecklingen har varit dålig, så är det trist att läsa om fondernas avkastning. Alltså struntar många i att läsa år
sbesked eller kolla fondtabeller och fler glömmer vad deras fonder heter.
Väldigt olika
Men hur bra du minns påverkas även av hur viktigt sparandet är, både sparkapitalets storlek och hur avgörande det är för din ekonomi. En småbarnsförälder med hög årsinkomst som för några år sedan satte in 10.000 kronor i en aktiefond minns kanske inte lägre fondnamnet – medan en pensionär som har hela sitt sparkapital i fonder noga följer kursutvecklingen.
Väldigt olika är förutsättningarna även när människor väljer vilka fonder de ska börja spara i. Vissa hoppas att fondernas avkastning kommer att ha minimal inverkan på deras framtida liv, medan andra fruktar att skillnaden mellan ett bra och dåligt fondval kan avgöra deras möjligheter framöver.
Därför är det svårt för mig och andra ”fondexperter” att ge generella svar vilka fonder som är bäst att välja. Svårigheten är inte bara att framtiden är okänd. Det finns bra argument för att vissa fonder kommer att ge högst avkastning, men vi vet att osäkerheten är stor och att den verkliga utvecklingen ibland blir mer extrem än alla prognoser. Fondernas resultat till exempel under åren 2008 och 2009 går långt utanför de exempel som rådgivarna brukar använda.
Förväntad spartid och målet med sparandet räcker inte heller för att ge bra råd om fondvalet. Vissa människor vet precis vad de sparar till, andra har fått pengar över som de inte alls vet när de kanske kommer att behövas till något. Men fem år senare kan oförutsedda händelser (arbetslöshet, skilsmässa, dödsfall) i båda fallen ha ändrat förutsättningarna.
Ägna tid själv
Ändå är det troligen avgörande för både fondvalet och hur troligt det är att du kommer ihåg ditt fondval hur viktiga dessa pengar är för din och din familjs framtida ekonomi. Vissa har pengar över som de egentligen inte behöver, men de vill ändå maximera den förväntade avkastningen. Andra är starkt beroende av sparkapitalet, sparandet får absolut inte minska kraftigt i värde och om det ökat i värde så har det avgörande betydelse för deras möjligheter att leva ett lyckligt liv.
Tyvärr har många, oavsett hur viktiga pengarna är, missuppfattat möjligheterna att välja helt rätt fond. De saknar kunskap om hur fonder fungerar och är inte heller fullt medvetna om att framtiden är okänd (även för proffs). Därför har de orealistiska förväntningar på möjligheten att peka ut fonder som kommer att ge hög framtida avkastning.
Banker och försäkringsbolag försöker sällan ändra på dessa förväntningar, för de som kallar sig ”rådgivare” är normalt säljare som rekommenderar det sparande som ger deras arbetsgivare högst vinst. För att lyckas bra med fondsparande är det därför säkrast att själv ägna tid åt att tänka igenom fondvalet. Och första steget är att ha respekt för att det tar tid att själv skaffa sig tillräcklig kunskap för att kunna välja det fondsparande som passar just din ekonomi, precis som det tar tid att välja den bostad eller bil som passar dig bäst.
Slutsatsen
Å andra sidan är det onödigt att krångla till valet mer än nödvändigt. Fondföretagen försöker ofta locka kunder med nystartade specialiserade högriskfonder. Deras avgifter är ofta högre och förvaltarens skicklighet okänd, men den största nackdelen är att förvaltaren framöver måste köpa just denna typ av aktier. Breda fonder ger mer service, eftersom förvaltaren där har frihet att ändra fördelningen mellan länder och branscher. Och det är lättare att välja en bred fond än flera specialiserade.
Fokus har de senaste månaderna ökat på fondavgifternas betydelse. Den beror främst på den förväntade spartiden. Ena extremen är väldigt aktiva sparare som byter fonder varje månad och då är det väldigt mycket viktigare att försöka pricka in de fondtyper som just den månaden utvecklas bäst. Betydligt vanligare är dock alla de människor som aldrig byter fonder utan kommer att stanna i 20-30 år tills de behöver pengarna, och det enda som går att förutsäga så långt in i framtiden är just avgifterna och samtidigt blir effekten av skillnader i avgifter större när spartiden är lång.
Slutsatsen blir som vanligt att breda fonder med låga avgifter passar bäst för de flesta fondsparare. Men vilken risknivå som passar bäst, det vet jag inte. Det valet och därmed valet av kategori, det behöver var och en göra själv.
Jo, och slutsatsen om undersökningen som redovisas i dagens DN är att den hade varit mer intressant om fondbolagen hade redovisat resultatet i två dimensioner: stort eller litet sparkapital - vet eller vet inte i vilka fonder.
