Före påsk kom en ny bok om barnsparande som är den bästa jag läst. Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank, har skrivit ”Spara med barnen, från veckopeng till egen lägenhet” som dels berättar om sätt att lära barn i olika åldrar att hantera pengar på ett klokt sätt, dels ger tips om hur sparande i aktiefonder kan ge dem ett avgörande startkapital.
Innehållet är mycket mer välskrivet än jag väntat mig, jag är glatt överraskad. De flesta böcker om sparande i fonder är torra uppräkningar av fakta och upprepningar av de välkända fördelarna med låga avgifter. Visst finns fakta kortfattat med även i denna bok, men fokus ligger på att lära föräldrar ett nytt sätt att tänka. Claes Hemberg har verkligen tänkt till och ger ett nytt perspektiv på sparande för och med barnen.
Tre avgörande skillnader
Jämför med det jag själv har skrivit om barnsparande så finns dock tre avgörande skillnader, där vi resonerar helt annorlunda. Det gäller både vad barnsparande är, hur det bäst görs och vilka fonder det helst ska placeras i.
Vad barnsparande är: Claes Hemberg skriver att endast långsiktigt sparande (minst 3-4 år) är värt att kallas ”sparande” och det enda riktigt viktiga sparmålet är handpenningen till den första bostaden. Annat mer kortsiktigt är istället olika sätt att lära barn vad pengar är och att hantera dem.
Jag tycker att även när barn till exempel har en spargris för att samla sina halva av pengarna till en ny cykel, så är det ett sparande. Och att även presenter och löften ryms inom begreppet ”barnsparande” – för ur barnets perspektiv är det liten skillnad på om till exempel mormor sätter in 500 kronor per månad på ett separat konto, eller om hon lovar att ta av sitt eget sparkapital och betala ridlägret direkt.
Hur det ska göras: Claes Hemberg argumenterar för ett långsiktigt sparande separat i en kapitalförsäkring eller på det nya investeringssparkontot.
Jag anser det bättre att lära barnen att de är en del av familjen och regelbundet berätta om familjens gemensamma ekonomi och hur bra vi tillsammans lyckas spara pengar. Mitt huvudargument är att det annars finns risk för onödiga konflikter (se ”Svårt att göra barnsparandet rättvist”, länk ovan till höger), men dessutom är jag skeptisk till att utvecklingen av förmågan att hantera pengar i vardagen gynnas av ett stort sparkapital i fonder (mer om det i ”Fonder krånglig och tråkig julklapp”).
Vilka fonder: Claes Hemberg rekommenderar 100 procent aktiefonder för alla och de mest kunniga föräldrarna ska placera nästan enbart på tillväxtmarknader (sidan 64).
Detta tycker jag ger alldeles för stor risk för besvikelse om en lågkonjunktur gör att aktiemarknaderna rasar strax innan barnet till exempel ska köpa sin lägenhet. Särskilt om insättningarna görs med månadssparande, så är spartiden inte så lång och risken är stor att många insättningar görs under en period då aktier är dyra. Därför brukar jag rekommendera blandfonder till barnsparande.
Dessa tre skillnader ger tillsammans en helt annan rekommendation om hur sparandet rent praktiskt bör gå till. Jag tycker att en familj lika gärna kan sänka sitt risktagande genom att amortera extra på bolånen och sedan när det är dags för barn att flytta hemifrån ta ett extra lån för att hjälpa till med handpenningen. Då undviks de risker som aktiemarknaden ger, till exempel att barnets flytt blir försenad av ett börsras som gör att han eller hon inte vill sälja med förlust.
Uppfriskande
Men just därför känns Hembergs bok uppfriskande, att han ger argument för att tänka annorlunda. Stimulansen att tänka efter och omvärdera hur jag som förälder har försökt lära mina egna barn att hantera pengar blir extra stark eftersom boken innehåller många tydliga exempel och tankeväckande egna erfarenheter.
Xbarnsparande Xböcker
