En av de vanligaste frågorna jag får är hur man gör för att spara i billiga indexfonder. Allt fler inser att argumenten för dessa är starka, men att det krävs en egen aktiv handling.
Aktiefonder som passivt äger samma fördelning av aktier som något välkänt börsindex och har en väldigt låg årsavgift kommer att ge en avkastning som ligger mycket nära index, medan aktivt förvaltade fonder på grund av högre avgifter och större aktivitet (som kostar i form av transaktionskostnader) i snitt kommer att lyckas sämre.
Orsaken till att så liten andel av det svenska fondsparandet finns i billiga indexfonder är att när en fond är väldigt billig, så lönar det sig inte att göra reklam för den. Alltså måste fondspararna: (1) Hitta till de billigaste indexfonderna på egen hand. (2) Våga välja att spara i dessa, trots att deras varumärken inte är lika kända. (3) Ta sig besväret att själva ta reda på hur man gör insättningar och vilka blanketter man måste fylla i. Det går normalt lätt via internet.
Men de flesta svenskar väljer istället att fortsätta att spara i de fonder som erbjuds av bankkontor och försäkringsbolagens säljare, eftersom det är tryggt och bekvämt. Detta betalar svenska fondsparare mycket för, flera miljarder kronor varje år. Fast så är det på andra områden också, både kläder och bilar köper de flesta hellre om de har ett välkänt varumärke påklistrat.
Ej udda länder
För den som vill ha bra riskspridning och ta del av avkastningen även på mer udda marknader behövs dock även aktivt förvaltade fonder. Indexfonder passar bäst för sparande i storbolag noterade på stora väl fungerande aktiemarknader. Bästa exemplen där indexfonder har lyckats väldigt bra jämfört med snittet är USA-fonder och Europafonder.
Däremot säljs det knappt några indexfonder i Sverige för mer udda länder, placeringar i småbolag eller andra avvikande strategier. Mer erfarna placerare kan hitta ett större utbud alternativ bland börshandlade indexfonder (ETF) noterade i London och New York, men de udda alternativen har ofta högre avgifter. Dessutom visar historisk erfarenhet att det är mer troligt att aktiva förvaltare lyckas bättre än index i smala nischer som småbolag och enskilda branscher – där färre placerare har djup kunskap och konkurrensen om de köpvärda aktierna är mindre.
35 att välja på
De billiga indexfonder som säljs i Sverige går lätt att hitta via sökningen här på Morningstar. Välj förvaltningsavgift ”mindre än 0,5%” under rubriken ”Fler inställningar” och skriv i sökord ”index” så får du när detta skrivs 35 träffar (länk ovan till höger). Klicka sedan på vy ”Rating” ovanför tabellen och sortera genom att klicka på kolumnen ”Kategori” så syns att dessa indexfonder tillhör 12 olika kategorier.
Allra billigast är Avanza Zero – som dock bara investerar i 30 aktier på Stockholmsbörsen, (vilket ger högre risk) och ställer krav på depå (som också är gratis, men ger banken rätt att marknadsföra andra dyrare tjänster). Det finns andra indexfonder som enbart placerar på Stockholmsbörsen som följer bredare börsindex och även placerar en hel del pengar i små och medelstora svenska företag. Även andra mellanhänder erbjuder gratis indexfonder. Jag har till exempel valt att pensionsspara via Brummer Life, som ger gratis tillgång till indexfonder hos State Street, en av världens största passiva förvaltare (mer om detta i ”Nu har jag flyttat min tjänstepension till fonder”, länk ovan till höger).
SPP inte indexfond längre
Tidigare var det billigaste svenska alternativet där man sparar direkt i fonderna utan någon mellanhand SPP Fonder, som hade fyra indexfonder med en årsavgift på 0,2 procent. Dessa kallas dock inte lägre ”indexfonder”. Förvaltningen är dock fortfarande passiv enligt fondbolagets faktablad, avgiften är fortsatt 0,2 procent per år och det stora antalet innehav ger tillsammans en bra riskspridning.
Men tänk på att dina pengar inte placeras i aktier i småbolag eller noterade på tillväxtmarknader. Fast storbolag i industriländer kan vara en fördel framöver, för både småbolag och börserna i länder med hög BNP-tillväxt har värderats upp väldigt kraftigt de senaste åren och de två trenderna kan vända.
Mitt tips är att indexfonder i breda kategorier som USA och Europa ger en stor fördel till passiva pensionssparare, eftersom förvaltaren automatiskt omfördelar pengarna mellan länder och branscher beroende på hur den ekonomiska utvecklingen ändrar vilka börsbolag som ingår i jämförelseindex. Om pengarna ska stanna i samma fond i kanske 20-30 år så är det dumt att pengarna är låst till ett visst land eller en viss bransch, som kanske drabbas av långvariga problem, ungefär som Japan de senaste 20 åren eller IT-branschen de senaste 10 åren. Av de 35 indexfonderna i sökningen ovan är 18 breda aktiefonder (Europa, global, Norden eller USA).
Xindexfonder Xköptips
