Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Äntligen en ny sorts fond

Nu startar Spiltan en ny typ av fond som borde ha startats redan för elva år sedan. Tillfället är väl valt eftersom dessa aktier är ovanligt billiga just nu, men de speciella riskerna med investmentbolag finns kvar.

Jonas Lindmark 2011-12-01 | 11:17
Facebook Twitter LinkedIn

Igår startade Spiltan Aktiefond Investmentbolag som främst kommer att investera i fyra av de största investmentbolagen på Stockholmsbörsen (Industrivärden, Investor, Kinnevik och Lundbergs). Förvaltningsavgiften är bara 0,2 procent och indirekt blir spararen framför allt ägare i stora svenska företag som ABB, Ericsson, Handelsbanken, Sandvik och SEB – men även i ett stort antal onoterade dotterbolag.


Möjlig för elva år sedan


Jag tycker det är kul med en ny sorts fond. Fond-i-fond har funnits i Sverige i stor omfattning sedan 2003 och branschfonder betydligt längre – men först nu kommer en aktiefond som utnyttja

r möjligheten att tjäna på att en portfölj med investmentbolag liknar en fond-i-fond. Dock behövs en låg förvaltningsavgift för att locka kunder, eftersom de investmentbolag som fonden köper också har förvaltningskostnader, så kanske är det därför övriga fondbolag har avstått.


Men konstruktionen var möjlig och borde ha startats redan för elva år sedan. Då startade Erik Penser tre olika Trippelfonder (Finans, Läkemedel och Telecom) som bara köpte tre olika aktier. Och när de blev tillåtna så kunde även någon ha skapat den begränsade ”korg” med investmentbolag som Spiltan nu startar. Dessutom lyckades investmentbolagen betydligt bättre under 1990-talet med att överträffa börsindex, så intresset då borde ha varit stort.


De senaste fyra åren har belåning och övervikten konjunkturkänsliga bolag inte lönat sig, men i ett längre perspektiv har investmentbolag haft fördelar jämfört med vanliga aktiefonder. Genom att vara aktiva långsiktiga ägare så kan företag som Investor och Industrivärden förbättra börsföretagens verksamhet mer än fondbolagens förvaltare. Och investmentbolagen kan också skapa ”utväxling” via belåning och bättre utnyttja bra köptillfällen.


Vanliga i USA


För 50 år sedan innan datorerna blev tillräckligt effektiva var det inte möjligt att ordna månadssparande och daglig handel i fondandelar så kostnadseffektivt som vi numera tar för självklart. Då var en mer kostnadseffektiv lösning att förvaltningen av aktieportföljen sköttes av ett aktiebolag, med handel på börsen – ett investmentbolag. Nackdelen med ett börsbolag är att det har ett fast antal aktier, vilket betyder att om många sparare plötsligt vill ta ut sina pengar så faller aktiekursen.


USA och England har en lång tradition med ”closed end funds” och där finns många hundra investmentbolag. I Sverige finns bara ett fåtal och Spiltans nya fond kommer främst att köpa aktier i Industrivärden och Investor, de två största investmentbolagen på Stockholmsbörsen, men även ha stora innehav i Kinnevik och Lundbergs. Dessa fyra aktier kommer normalt att stå för 74 procent av fonden.


Den nya fonden kommer inte att få vara med hos PPM eftersom lagstiftningen inte tar hänsyn till den riskspridning som finns i de underliggande innehaven. Däremot finns den med hos mellanhänder som Avanza och Nordnet, plus att det går att sätta in så små belopp som 100 kronor direkt hos fondbolaget.


Bra tillfälle


Lanseringen sker vid ett bra tillfälle. Dels har börsen gått ned kraftigt det senaste halvåret, så varje hundralapp ger fler aktier. Dels är ”investmentbolagsrabatten” (skillnaden mellan tillgångarnas värde och börsvärdet) ovanligt hög, enligt Spiltan i snitt 25 procent. Rabatten beror på att de flesta professionella investerare hellre köper innehaven direkt och är skeptiska till de maktambitioner som investmentbolagens styrelser och ledning har, så när gamla ägare säljer så har det inte funnits tillräckligt med köpare. De investmentbolag som långsiktig har handlats på börsen med rabatt borde egentligen köpa tillbaka sina egna aktier så länge rabatten är stor. Men de gör inte det eftersom makten hos företagsledningen och deras nätverk då skulle minska.


För en småsparare så ger ändå investmentbolag en chans till lite högre avkastningen än snittet på Stockholmsbörsen. Deras ledning och administration ger visserligen ett extra lager kostnader, men tack vare belåning av innehaven har de möjlighet att skapa en utväxling (samma fördel som Sjunde AP-fonden har sedan ett år tillbaka). Detta fungerade bra under 1990-talet, men investmentbolagen har inte lyckats skapa någon tydlig överavkastning de senaste fem åren då börsen slutat stiga och istället svängt kraftigt kring en platt trend.


Speciella risker


Å andra sidan ger ett investmentbolag flera speciella risker jämfört med en normal Sverigefond. Dels finns större utrymme för företagsledningen att göra allvarliga misstag (de begränsas inte av fondbestämmelser), dels äger de som sagt ofta en större andel konjunkturkänsliga bolag. Lägg därtill att belåning i investmentbolaget ger en hävstång, som gör att aktiekursen faller brantare vid börsras (vilket inte är tillåtet i en normal aktiefond). Slutligen kan säljtryck när börsen faller göra att rabatten ökar, vilket redan hänt i år. Två börsbolag, Investor och Industrivärden, står för mer än halva portföljen i Spiltans fond. Deras underliggande innehav har bra spridning, men det finns ändå en uppenbar risk för någon ny skandal i dessa två bolags ledning.


Förmögna har möjligheten att själva köpa aktier i investmentbolagen direkt och slippa betala 0,2 procent per år. Men för de flesta som sparar mindre belopp är det rimligen värt minst så mycket att slippa besväret med hanteringen av börsaktier, plus att fonder med den nya fondskatten får ökade fördelar skattemässigt jämfört med direktägda aktieinnehav (mer om detta i krönikan för två veckor sedan, "Bra med ny fondskatt", länk ovan till höger).

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar