Media skriver mycket om att Europa har svårt att få ekonomin i balans, men mest om den negativa sidan – de länder som har problem eftersom de har underskott i sina statsfinanser och i bytesbalansen med andra länder.
Produktion kan inte sparas
Fast här finns en paradox, nämligen att de flesta varor och nästan alla tjänster måste köpas och konsumeras snart – annars kommer de inte att produceras (för de flesta tillverkare avskyr onödiga lager, som binder kapital och kostar pengar). Flödet av produktion i ekonomin är nästan som elektricitet (väldigt lite sparas i batterier, nästan all el konsumeras omedelbar).
Vissa länder i Europa har stora överskott i sin produktion, vilket betyder att de exporterar mer än de importerar. Tyskland hade år 2010 ett överskott i bytesbalansen på 162 miljarder dollar – nästan lika mycket som summan av underskottet i de tre europeiska länderna med störst underskott (Spanien, Italien och Frankrike). Sverige hade i förhållande till befolkningen ett ovanligt stor överskott på 21,7 miljarder dollar (27 procent större än underskottet i Grekland, länk till tabell till höger).
Totalt sett i hela världen måste export och import balansera varandra, så de två länder med störst överskott (Kina och Japan) plus länderna med stor oljeexport måste motsvaras av lika stora underskott i bytesbalansen för andra länder (främst USA). Dock finns ett indirekt sätt att flytta produktion i tiden, genom investeringar som skapar ny kapacitet, men de motsvaras i så fall av sparande och ägande hos någon – så den som sparar pengar är indirekt med och konsumerar de varor och tjänster som investeringen gör slut på.
Låga räntor – överskott på pengar
Dagens låga räntor är delvis skapade av centralbanker som vill stimulera ekonomin till ökad konsumtion och ökade investeringar, men rekordlåga långräntor beror minst lika mycket på att det har funnits ett kraftigt ökat intresse att spara, medan intresset att investera och bygga nytt (fastigheter, fabriker, vägar och liknande) har minskat.
Två grundläggande orsaker till stort sparande dominerar runt om i världen, del högt belånade husägare som behöver amortera sina lån, dels många människor födda på 50-talet som behöver öka sitt pensionssparande. Många stora länder från USA till Kina kommer att få en kraftigt ökande andel pensionärer framöver. Om 20-30 år kommer troligen överskottet av sparande i världen att minska (mer om detta i ”Vem kommer att köpa dina aktier?”, länk ovan till höger), men de närmaste åren lär sparbehovet bestå.
Efter börsnedgången i augusti flyttade många okunniga sparare pengar från aktiefonder eller avstod från att sätta in. Men när oron har lagt sig kommer vartefter allt fler att upptäcka att de får väldigt svårt att nå sina långsiktiga sparmål (främst pension) med hjälp av räntesparande när räntorna är så låga som de är idag.
Räntefond nästan säker förlust
Marknadsräntan på en svensk 5-årig statsobligation är när detta skrivs 1,6 procent per år. Långa svenska räntefonder har i snitt en årsavgift (TER) på 0,59 procent och efter skatt (som även tas ut på pensionsförsäkringar) blir det väldigt lite kvar till spararen. Samtidigt är inflationen i Sverige just nu 3,2 procent och även om inflationen kanske minskar framöver så verkar det väldigt troligt att ett sparkapital placerat i obligationsfonder de närmaste fem åren kommer att minska i värde realt sett. Och vem vill välja en nästan säker förlust?
Hedgefonder är ett alternativ som kan ge lite högre avkastning än räntefonder, utan att risktagandet blir lika stort som med aktiefonder. Men många sparare har sina pengar låsta i fondförsäkringar där valet står mellan aktiefonder, blandfonder och räntefonder.
Samtidigt visar de rapporter som kommit hittills från tredje kvartalet att de flesta börsföretag fortsätter att tjäna pengar. En viktig lärdom av finanskrisen 2008-2009 då de flesta länders BNP föll kraftigt är att de flesta börsföretag är väldigt snabba att ställ om och därmed kan de tjäna minst lika mycket pengar även om de offentliga finanserna försämras (mer om detta i ”Årets vinnare”).
Jag har ända sedan mitten av augusti argumenterat för att årets börsras har gjort aktiefonder till ett mycket mer intressant alternativ. Nu under oktober har de flesta aktiemarknader återhämtat sig kraftigt, vilket visar att fler tänker som jag. Stämningen känns lik den i början av år 2009, och visst kan det komma nya svackor. Men i takt med att oron lägger sig blir frestelsen att placera i aktier större.
