Insättningarna i aktiefonder fortsatte att minska brutto under september medan uttagen brutto återvände ned till normal nivå, visar veckans uppdatering av månadsstatistiken från Fondbolagens Förening.
Annat var det förra året, som var andra året i rad med stort intresse för aktiefonder. Under 2010 sattes brutto 31 miljarder i snitt per månad in i aktiefonder, 27 miljarder togs ut och netto nysparade svenska folket därmed 4 miljarder i snitt per månad i aktiefonder. Fram till i maj i år fortsatte insättningarna brutto att vara lika stora, medan uttagen ökade något.
Hälften in i aktiefonder
Men de senaste fyra månaderna har insättningarna rasat, ned till 13,6 miljarder brutto under augusti och 12,2 miljarder under september. Uttagen var extremt stora under augusti, 48 miljarder brutto, men föll tillbaka till normal nivå under september. Resultatet är att uttagen de senaste fyra månaderna faktiskt i snitt har varit kvar på samma nivå som i början av året, 30 miljarder brutto, medan insättningarna har halverat.
Bara hälften så mycket sätts alltså in – men uttagen är kvar på samma nivå. Är det logiskt?
Nej. Jag tycker att det finns tre starka argument för att insättningarna istället borde öka och uttagen minska.
(1) Behovet att spara ökar när den förväntade snittavkastningen minskar, för det krävs större insättningar för att nå sparmålet när börsen utvecklas svagt. Räntesparande ger dessutom usel avkastning framöver, med dagens låga räntor. Och sparkvoten är rimligen fortsatt hög, även om toppen verkar ha passerats under 2009 då svenska folket sparade 12,9 procent av sina disponibla inkomster (inklusive tvångssparande i tjänstepension och PPM).
(2) Sänkt marknadsvärde ger mindre att ta ut, för även om lika många människor som förut tar ut samma andel av sitt aktiesparande som tidigare, så har de mindre belopp i kronor räknat att ta ut. Dessutom är det många människor som inte vill sälja med förlust, så efter tidigare börsras har andelen som säljer sina andelar i aktiefonder minskat och bidragit till att uttagen i kronor räknat backat ännu mer.
(3) Vinsten blir större om man försöker köpa billigt och sälja dyrt, så alla som investerar med ”sunt bondförnuft” borde bli mer tveksamma till att sälja och mer intresserade att sätta in mer i sina aktiefonder. Värdet på börsföretagens aktier om 10 eller 20 år påverkas inte av att det råkade vara ett börsras i augusti 2011, precis som dagens aktiemarknad inte bryr sig om att Sverige hade en betydligt allvarligare finanskris 1992-1993.
Fast vad som är en rimlig reaktion beror även på vilken typ av sparande det gäller. Många människor sparar det som blir över varje månad, ju mer desto bättre, och funderar inte så mycket på sparmålet. Andra varierar från väldigt bestämda sparmål nära i tiden, till att bry sig om sitt liv som pensionär om 30-40 år. Att de som har kort spartid kvar blir skrämda och väljer att sluta spara i aktiefonder är rimligt, men kan knappast förklara att insättningarna har halverats.
Majoriteten sparar rimligen på lång sikt och de borde fråga sig vilka argument som har avgjort ifall de ökat eller minskat sitt sparande i aktiefonder. Själv har jag ökat rejält, främst via min tjänstepension (se ”Mer aktier i min egen tjänstepension” länk ovan till höger). Och att öka andelen aktier är mitt tips till alla som har en spartid på minst fem år.
Xavkastning Xglobalfonder Xköptips Xspartid Xstatistik
