Det är svårt att spå framtiden. Men samtidigt ofta väldigt viktigt att inte ha fel, så vi är många som försöker.
En grupp människor som ägnar väldigt stort del av sin vakna tid åt att spå framtiden är förvaltare och analytiker på aktiemarknaden. Jämförelser historiskt visar att börsen normalt ligger 6-12 månader framför den offentliga statistiken när det gäller att förutspå vändningar i den ekonomiska utvecklingen. Fast prognosen från börsen stämmer ibland inte, vartannat år ungefär sker kortsiktiga rörelser som visar sig vara ”falskt alarm”.
Ändå har andra delar samhället, som politiker och företagsledare, vant sig vi
d att använda börsutvecklingen som ett hjälpmedel för att tala om hur andra delar av samhället är på väg att förändras. Tyvärr har detta gått till överdrift, så att börsen påverkar verkligheten nästan lika mycket som verkligheten påverkar aktiekursernas utveckling.
Riktigt knepigt har detta blivit de senaste åren då okunniga investerare har fått allt mer makt. Möjligheterna med internet och ökad valfrihet via fonder (t ex svenska PPM) har gjort att flockbeteende kan få många miljarder kronor att flyttas mellan länder. Dessa svängningar förstärks sedan av proffsens datoriserade ”robotar” som blixtsnabbt försöker tjäna pengar när aktiemarknaden rör sig.
De senaste två månaderna har jag sett många experter som påpekar att börsnedgången under augusti har haft stor effekt på verkligheten omkring oss. Ett tydligt exempel finns i riksbankens protokoll från mötet 6 september, då reporäntan behölls oförändrad. Där finns många kloka tankar, men vice riksbankschef Lars Nyberg uttrycker detta extra tydligt:
”Nu har börsen och räntorna fallit, alla prognosmakare reviderar ner sina prognoser och hushållen och företagen har blivit långt mer pessimistiska i sina förväntningar om framtiden. Det kan man kalla en svart augustimånad.
”Nu är det sannolikt inte så illa som tidningarna ibland kan ge intryck av. Färden från högkonjunktur till lågkonjunktur tar mer än en månad. Den insikten speglas också i de prognoser som publicerats under den senaste månaden. Den svenska ekonomin växer fortfarande, även om tillväxten inte ser ut att bli så kraftig som man trodde i början av sommaren. Den ökade oron handlar ju inte bara om vikande konjunkturer i omvärlden utan lika mycket om amerikanska och europeiska politikernas möjlighet att agera i skuggan av skuldkrisen. Men Sverige har drabbats, inte minst av börsfallet, som i sin tur bidragit till hushållens och företagens fallande förväntningar. ”
Detta sammanfattar precis det jag tycker är problemet. Sverige har en stark ekonomi och det finns väldigt få tecken på ökade problem här på hemmaplan de senaste månderna. Ökade problem i andra länder kommer till viss del att smitta av sig på svensk ekonomi, det återstår att se hur mycket. Men ändå har budskapet i media om vår framtid ändrats dramatiskt.
Men människor blir vilseledda om de låter spekulanter och experter på aktievärdering styra sitt liv. Verkligheten för en normal familj påverkas väldigt lite konkret av hur aktiemarknaden värderar framtiden. De som följer hur värdet på sparandet utvecklas kan känna sig mer eller mindre rika, men de flesta läser bara sina årsbesked en gång om året.
Ett talesätt i USA säger ”Recession är när grannen blir arbetslös. Depression är när du själv blir arbetslös.” I till exempel Spanien har en fastighetsbubbla gett stora problem och arbetslösheten har ökat kraftigt efter finanskrisen hösten 2008, men så är det inte i Sverige. Se dig omkring och upptäck att svensk ekonomi fortsätter att fungera precis som förut. Låt inte aktiemarknadens tvära svängningar styra din verklighet.
