Efter sex månader av 2011 har nästan inga aktiefonder lyckats ge positiv avkastning. Snittet är ”bara” en nedgång på 4 procent fram till 29 juni, men för fondsparare som minns den fantastiska uppgången under 2009 och fortsatt bra avkastning under 2010 är det förstås en besvikelse.
Särskilt tydlig är omsvängningen under våren för Sverigefonder. 2011 började bra för Stockholmsbörsen, men när svenska kronan slutade att stärkas så verkar många internationella investerare ha flyttat fokus till andra länder. Särskilt tydlig är nedvärderingen under juni, då Sverigefonderna har backat 4 procent i snitt medan globalfonderna är oförändrade
.
Fast betydligt värre totalt under första halvåret är nedgången på de flesta tillväxtmarknader. Störst är värdeminskningen för Afrikafonder, Indienfonder, Latinamerikafonder Turkietfonder och liknande högriskalternativ som tidigare varit vinnare. Men även lite bredare alternativ som Asienfonder har backat rejält.
Pricka rätt
Nedgången är en nyttig påminnelse om att aktiekurserna svänger åt båda hållen, vilket betyder att sparande i aktiefonder behöver vara långsiktigt för att sannolikheten för överavkastning ska vara hyfsat stor. Men lägre aktiekurser är samtidigt det säkraste sättet att öka chansen att få en bra avkastning framöver. Så för alla som löpande sätter in mer pengar i fonder (själv eller som en del av lönen) har det framtida snittresultatet nu förbättrats.
Bättre höst
Nu finns dessutom dock gott om argument för att fondernas avkastning under hösten blir bättre än våren. Det mest grundläggande är att en stark pessimism nu verkar dominera både i media och bland investerare. Senast igår läste jag en summering i The Economist (Buttonwood: ”Is all the bad news priced in”) som visar att särskilt här i Europa så verkar en majoritet vara djupt skeptiska till att tillväxten i världsekonomin verkligen kommer att ta fart. Direktavkastningen är fortfarande ungefär lika hög som räntan på långa statsobligationer och aktiekurserna är låga i förhållande till historiska företagsvinster.
Detta kan förstås hålla i sig flera månader till, men för varje månad med pessimism tror jag att chansen ökar att någon oväntad positiv nyhet ger startsignalen för stigande aktiekurser. Jag vet förstås inte när eller vad, men tycker att det verkar rimligt med ett trendbrott under hösten.
En viktig pusselbit för oss svenskar är om den svenska kronan kommer att fortsätta tappa mark. Dagens pessimism talar för att andra valutor som historiskt sett klarat sig bra under dåliga tider (schweizerfranc, dollar, yen) får revansch. En lite svagare krona hjälper till att lyfta aktiefonderna generellt och jag tycker att det verkar rimligt att den som prickar rätt under hösten först väntar tills kronan har tappat ytterligare lite mot euro och dollar.
Mitt tips är att Europa nu generellt är lågt värderat, eftersom mitt intryck är att både media och politiker överdriver betydelsen hos och riskerna med krisen i Grekland. Avgörande är att euron och EU är ett politiskt projekt där besluten kan fattas utan direkt hänsyn till lönsamhet och kortsiktiga kostnader. För att kunna driva EU vidare i den riktning som de ledande politikerna vill så måste euron överleva och därför kommer den att göra det – priset spelar ingen roll. Breda Europafonder ger som vanligt fördelar, eftersom man överlåter till förvaltaren att hålla koll på enskilda länder och sprida riskerna. I snitt blir därmed resultatet bättre, särskilt om man väljer en fond med låga avgifter.
Men mitt tips är att det är värt att vänta ett par månader till. Trender håller ofta i sig längre än vad som egentligen är rimligt, och den nuvarande svaga börsutvecklingen är ännu bara några månader gammal.
